Fondbolagens förening har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad promemoria.
Föreningen ställer sig positiv till förslaget om att införa en skattefri grundnivå för sparande upp till 300 000 kronor på investeringssparkonto och/eller i en kapitalförsäkring eller en PEPP-produkt.
Ladda ner dokument:
Remissvar avseende promemorian En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring (Fi2023/03235)
Föreningen delar regeringens bedömning att det föreligger ett behov av att fler hushåll uppmuntras till att spara långsiktigt i finansiella tillgångar, i syfte att lättare kunna parera oförutsedda ekonomiska händelser och ges större möjlighet att ha makt över sin egen situation. Föreningen instämmer i att förslaget skulle öka incitamentet för privatpersoner till ett framtida sparande och därigenom möjliggöra för hushåll att skapa en buffert som ökar den ekonomiska motståndskraften.
Föreningen tillstyrker mot den bakgrunden förslagen i promemorian.
Förslag till ytterligare åtgärder
Återställ beräkningen av schablonavkastningen på ISK till ursprunglig modell
Investeringssparkontot (ISK) har sedan det infördes 2012 vuxit kraftigt i popularitet och idag har närmare 4 miljoner svenskar ett sparande på ISK.
I enlighet med intentionerna har enkelhet och minskade inlåsningseffekter bidragit till kontots attraktionskraft, vilket i sin tur resulterat i en ökad rörlighet och förbättrad konkurrens på sparandemarknaden.
ISK har också uppfattats som skattemässigt fördelaktigt i förhållande till sparformer med konventionell beskattning eftersom statslåneräntan (som ligger till grund för beskattningen av ISK) länge legat på en historiskt låg nivå.
Den låga räntenivån har dock föranlett lagstiftaren att i omgångar justera villkoren för beräkning av ISK-skatten. Ursprungligen utgjordes schablonavkastningen på ISK av statslåneräntan. År 2016 beslutades att höja schablonavkastningen till statslåneräntan plus 0,75 procentenheter, och 2018 höjdes den ytterligare. Idag uppgår den till statslåneräntan plus 1 procentenhet. Dessutom finns sedan 2016 ett golv för schablonavkastningen som uppgår till 1,25 procent.
De förändrade villkoren för beräkning av ISK-skatten har skapat en oförutsägbarhet hos individer som valt ISK för sitt långsiktiga sparande. Dessutom har beskattningen i dagens marknadsläge – med dramatiskt stigande räntor – fått många sparare att börja ifrågasätta om ISK verkligen kan betraktas som en attraktiv kontoform i jämförelse med konton som beskattas konventionellt.
I tidskriften Ekonomisk Debatt argumenterar Lundberg (2017) samt Farago, Hjalmarsson och Kiss (2023) för att ISK inte med självklarhet varit skattemässigt gynnat – inte ens med de ursprungliga skattevillkoren. I stället betraktas konventionell beskattning under många förhållanden, och i synnerhet med nu rådande villkor för ISK-beskattningen, som fördelaktigt för långsiktigt sparande.
Föreningen menar att de åtgärder som föreslås i promemorian inte är tillräckliga. För att värna ISK:s långsiktiga attraktionskraft, även för sparbelopp överstigande grundnivån som föreslås vara skattefri, bör beräkningsgrunden för schablonavkastningen återställas till den nivå som förelåg vid införandet av kontot. Det vill säga att räntefaktorn för beräkning av schablonavkastningen åter sätts till statslåneräntan utan något påslag och utan någon miniminivå. En sådan åtgärd skulle minska risken att individer som valt ISK för sitt sparande känner sig tvingade att byta sparform enbart av skatteskäl om sparandet överstiger den skattefria grundnivån. I stället skulle såväl befintliga som nya sparare kunna känna sig trygga med ISK som ett långsiktigt bra och förutsägbart alternativ för sitt sparkapital. Av detta följer också att de förtjänster som ISK-sparandet medfört kan bibehållas. Det gäller enkelheten, men kanske främst de minskade inlåsningseffekterna som är till gagn för en bättre konkurrens på sparandemarknaden.
Överväg möjligheten att tillåta Eltif-fonder på ISK
Föreningen anser det vara angeläget att det ges goda förutsättningar att etablera europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-fonder)[1] i Sverige. Syftet med denna typ av fonder är att kanalisera hushållens sparande och bidra till långsiktig finansiering av den reala ekonomin. Långsiktig finansiering är ett viktigt verktyg på vägen mot smart och hållbar tillväxt, hög sysselsättning och konkurrenskraft. Fonderna är inte minst ämnade att bidra till uppnåendet av den europeiska gröna given. Förbättrade förutsättningar att bilda Eltif-fonder i Sverige kommer nu att utredas (kommittédirektiv 2023:183). Föreningen menar att det även bör övervägas att möjliggöra överföring av andelar i en Eltif-fond till ett ISK.
FONDBOLAGENS FÖRENING
Fredrik Nordström, vd
Fredrik Hård, ekonom
[1] Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2015/760.