2014-04-08



Rapport: Mer fakta om premiepensionen

Framtagen av Fondbolagens förenings pensionsarbetsgrupp.

Obs, att en uppdaterad version finns för 2015!
Brev till pensionspolitiker och Pensionsmyndigheten, som skickades i samband med att denna rapport publicerades i april 2014.

I januari 2013 sammanställde Fondbolagens förenings pensionsarbetsgrupp rapporten ”Fakta och myter om premiepensionen”. Fakta som däri presenterades har nu kunnat uppdateras och kompletteras. 

Fortsatt kan konstateras att värdeutvecklingen i premiepensionssystemet varit mycket konkurrenskraftig och att systemet är kostnadseffektivt. Dessutom framgår att svenska folket, och faktiskt främst de unga, uppskattar möjligheten att göra ett eget val av fonder till premiepensionen. En möjlighet som många också visat sig utnyttja.

Värdeutvecklingen i premiepensionssystemet har sedan starten fram till och med 2013 trots flera finansiella kriser utvecklats bättre än inkomstpensionen, 5,1 procent jämfört med 2,4 procent i snitt per år.

Inte minst av premiepensionsutredningen[1] Vägval för premiepensionen, Ds 2013:35”, framgår att de ursprungliga syftena med premiepensionssystemet har uppfyllts – spararna har givits möjlighet till förbättrad avkastning, riskspridning och att kunna fatta beslut efter egna önskemål.

Sammanfattande slutsatser:

  • Värdeutvecklingen i premiepensionssystemet har sedan starten fram till och med 2013 trots flera finansiella kriser utvecklats bättre än inkomstpensionen, 5,1 procent jämfört med 2,4 procent i genomsnitt per år.
  • Drygt 99 procent av pensionsspararna hade 2013-12-31 en positiv värdeutveckling på sina premiepensionskonton. Få sparare finns i ytterligheter med mycket låg respektive mycket hög avkastning.
  • Skillnader i pension kommer i framtiden främst att bero på andra faktorer än avkastningen till premiepensionen. För individer som omfattas av garantipension kan dock premiepensionen vara särskilt betydelsefull och innebära stora möjligheter.
  • Spararna är intresserade. Över hälften av spararna (56 %) har gjort ett eget val och dessa står för 72 procent av det förvaltade kapitalet.
  • 70 procent i åldersgruppen 18-42 år uppskattar möjligheten att kunna göra ett eget val till premiepensionen. Cirka 40 procent av spararna i 30-årsåldern har redan gjort ett eget val av fonder.
  • För dem som inte önskar göra ett eget val, eller vill att staten ska ta hand om hela pensionen, finns ett konkurrenskraftigt ickevalsalternativ.
  • Fondavgiften i premiepensionssystemet uppgår i genomsnitt till 0,31 %, efter att 0,61 % (motsvarande två tredjedelar av bruttoavgiften) rabatterats. Det kan därmed vara som mest prisvärt att spara i fonder via premiepensionssystemet.

Innehåll                                       

Inledning

Vad är premiepensionen?

Avkastningen i premiepensionssystemet

Kostnaderna inom premiepensionssystemet

Aktiviteten inom premiepensionssystemet

Orättvisor och risker

Utbudet av fonder i premiepensionssystemet

Minskad premiepensionsdel  – en generationsfråga

Sammanfattande kommentar 

Vad är premiepensionen? 

Det totala pensionsparandet kan delas upp i tre delar – allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Av den allmänna pensionen utgör premiepensionen en mindre del. Varje år görs avsättningar på 2,5 procent till premiepensionen jämfört med 16 procent till inkomstpensionen. Avsättningarna baseras på lönen och andra pensionsgrundande inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp, motsvarande 426 750 kronor för 2014.

Premiepensionen är den del av den allmänna pensionen som man som sparare själv kan påverka genom ett eget val av fonder. Man kan välja upp till fem fonder. Om man låter bli att göra ett eget fondval placeras kapitalet i det statliga förvaltningsalternativet AP7 Såfa.

Premiepensionskapitalet placeras på ett individuellt konto hos Pensionsmyndigheten och är, till skillnad från den övriga delen av den allmänna pensionen (inkomstpensionen), direkt avsatt för den enskilde premiepensionsspararen.

Vid utformningen av premiepensionssystemet formulerades följande tre övergripande syften:

  • Förbättra avkastningen. Genom tillgång till placeringar på kapitalmarknaden möjliggörs högre förväntad avkastning än den ekonomiska utvecklingen (tillväxten i produktionsvärdet per capita).
  • Erbjuda spararna ökad riskspridning. Möjligheten att investera i andra ekonomier än den svenska innebär att premiepensionen kan frikopplas från den demografiska och ekonomiska utvecklingen i Sverige.
  • Möjligöra placeringsbeslut utifrån individuella preferenser. Genom möjligheten att själv fatta investeringsbeslut för sin premiepension kan dessa göras utifrån spararens egna önskemål, exempelvis avseende risknivå och riskspridning.
Upp

Avkastningen i premiepensionssystemet

Trots att premiepensionssystemets samtid hittills har präglats av en mycket turbulent period på finansmarknaden, har avkastningen varit god.

Sedan år 1995, då premiepensionen infördes, har avkastningen inom premiepensionen, trots flera finansiella kriser, i genomsnitt uppgått till 5,1 procent per år, vilket kan jämföras med värdeutvecklingen som skulle uppnåtts om kapitalet i stället följt index som inkomstpensionen, nämligen 2,4 procent per år[2].

Sett utifrån de enskilda spararnas avkastning hade drygt 99 procent av alla premiepensionssparare en positiv värdeutveckling på sina premiepensionskonton vid utgången av 2013.

Värdeutveckling - individuella konton

Upp

Kostnaderna inom premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är kostnadseffektivt. Administrationen är inte skattefinansierad, utan systemet finansieras genom de administrativa avgifter som premiepensionsspararna själva betalar. Dessa avgifter uppgick under 2013 till 0,10 procent, i genomsnitt, och till maximalt 110 kronor per sparare. Som en följd av att kostnaderna för att uppbyggnaden av premiepensionssystemet är avskrivna år 2018, förväntas den administrativa avgiften över tid halveras från dagens nivå.

Den genomsnittliga fondavgiften inom premiepensionssystemet är endast 0,31 procent per år efter att rabatter på motsvarande 0,61 procent har dragits av.

Dessutom är de valbara fondernas förvaltningsavgifter kraftigt rabatterade i premiepensionssystemet. Rabatten är möjlig eftersom fondbolagen i detta system endast har en enda kund, nämligen Pensionsmyndigheten, som står för spararkontakt och administration. Rabattens storlek baseras på hur mycket premiepensionskapital som placerats i ett fondbolags fonder. Dessvärre har avkastningen som hittills redovisats på Pensionsmyndighetens fondtorg varit missvisande eftersom ingen hänsyn tagits till de kraftiga rabatter som de privata fonderna lämnar. Nu har dock Pensionsmyndigheten aviserat att de under 2014 kommer att redovisa rabattens betydelse på ett tydligare sätt.   

Den genomsnittliga fondavgiften inom premiepensionssystemet är endast 0,31 procent per år efter att rabatter på motsvarande 0,61 procent har dragits av. Det bör också beaktas att det står den enskilde spararen fritt att själv välja fonder utifrån ett mycket brett sortiment, med fonder med olika inriktning och avgiftsnivåer. I dag finns det exempelvis fonder som inte tar ut någon avgift alls inom premiepensionssystemet. Görs inget eget val av fonder placeras kapitalet automatiskt i en konkurrenskraftig fond med en avgift som högst uppgår till 0,12 procent per år.

Just inom premiepensionssystemet, och som en följd av de kraftiga rabatterna däri, kan det finnas en anledning att förhålla sig till fondernas avgifter på ett sätt som skiljer sig något från den gängse utgångspunkten. Konstruktionen av premiepensionsrabatten medför nämligen att fonder som har höga avgifter utanför systemet generellt är de som lämnar störst rabatter inom premiepensionssystemet. Med anledning av detta kan en viss typ av fonder köpas ”extra billigt” just via premiepensionssparandet.

Premiepensionen kan vara särskilt betydelsefull just för garantipensionärer.

Om man exempelvis utgår ifrån att en person har såväl ett privat fondsparande som ett sparande i fonder via premiepensionen, och att denne i viss utsträckning önskar placera i fonder på tillväxtmarknader (en fondtyp som kännetecknas av relativt höga avgifter), finns det rationella skäl för personen att i första hand använda sitt premiepensionssparande för dessa placeringar i syfte att komma i åtnjutning av de extra stora rabatter som ges. Exempelvis kan en tillväxtmarknadsfond ha en avgift inom premiepensionssystemet på 0,7 procent trots att den utanför systemet har en avgift på 2,5 procent.

Ibland uttrycks en oro för att staten kommer att bli tvungen att kompensera dem som inte har lyckats med förvaltningen av sin premiepension. Det är dock viktigt att känna till att garantipensionen inte påverkas av avkastningen inom premiepensionssystemet. Garantipension beräknas i stället som om hela den allmänna pensionen hade varit inkomstpension. Detta faktum innebär också att premiepensionen kan vara särskilt betydelsefull just för individer med en del av sin pension i form av garantipension. Dessa har nämligen möjlighet att, via en positiv värdeutveckling på sitt premiepensionssparande, tillgodogöra sig meravkastningen i förhållande till inkomstpensionen utan att nivån på garantipensionen minskar. Nedan följer ett exempel.

Exempel

För en person som har erhållit avsättningar till den allmänna pensionen under 40 år, och vilka antas ha vuxit med den hittills årliga genomsnittliga avkastningen för inkomst- respektive premiepensionen (2,4 respektive 5,1 %), kan meravkastningen inom premiepensionssystemet i exempel två innebära drygt 1 000 kronor mer i pension per månad mätt i dagens penningvärde.

I synnerhet för garantipensionärer är en sådan inkomstökning av största betydelse, inte minst mot bakgrund av att det för denna grupp uppstår skyhöga marginaleffekter på andra inkomster. Även om skatt tillkommer och eventuellt bostadstillägg minskar så blir det extra pengar i pension till en grupp som är i särskilt behov av förstärkning.  

Upp 

Aktiviteten inom premiepensionssystemet

40 procent av 30-åringarna har gjort ett eget val av fonder i premiepensionssystemet. 

 

En siffra som ofta nämns är att endast omkring 2 procent av de nytillkomna premiepensionsspararna under senare år gjort ett eget fondval. Den siffran åsyftar de nytillkomna spararna, i 20-årsåldern och med ett mycket litet kapital, och huruvida de gör ett eget val av fonder till premiepensionen under de första veckorna i samband med att de får sina första årsbesked. Samtidigt flyttar en stor andel av de premiepensionssparare som har varit med en tid i systemet sitt kapital ifrån ickevalsalternativet, AP7 Såfa, till en egen fondportfölj. 

Som ett exempel tillfördes ickevalsalternativet under 2013 192 000 nya sparare som en direkt följd av att drygt 98 procent av de nya spararna lät bli att välja aktivt. Under samma år var det dock fler än 50 000 sparare som gjorde tvärtom, alltså valde att lämna AP7 Såfa för att i stället välja fonder från det privata utbudet.

Nedanstående diagram visar tydligt att intresset ökar med tiden. 20 procent av 25-åringarna och uppemot 40 procent av 30-åringarna har gjort ett eget val av fonder i premiepensionssystemet. Noterbart är att ingen av dessa individer var med när det första, och särskilt uppmärksammade, valet till premiepension gjordes år 2000.

Andelen som valt fonder i premiepensionssystemet i olika åldrar

Ser man till samtliga premiepensionssparare uppgår andelen som har gjort ett eget val av fonder till 56 procent (2013) och denna andel har legat på omkring samma nivå under många år. Dessutom uppgår dessa premie-pensionssparares kapital som andel av det totalt förvaltade kapitalet till hela 72 procent[3]. Det innebär alltså att omkring tre fjärdedelar av det totala premiepensionskapitalet är placerat i eget valda fondportföljer.  

Andelen med egenvald portfölj och deras andel av kapitalet

Även en undersökning[4] som TNS Sifo Prospera har genomfört på uppdrag av Fondbolagens förening visar att svenskarna ställer sig positiva till möjligheten att själva få välja fonder i premiepensionssystemet. Av undersökningen framgår att två av tre svenskar (63 %) tycker att det är bra att man själv har möjlighet att göra ett individuellt val av fonder inom premiepensionssystemet. Observera att den yngsta ålderskategorin (18-42 år) i än högre utsträckning företräder denna uppfattning (71 %).

Andel som tycker det är bra att få välja själv

När det gäller aktiviteten bland premiepensionsspararna konstateras i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2013[5] att cirka 18 procent av de sparare som valt egna fonder gjort minst ett fondbyte under 2013. Ser man till de senaste tre åren har drygt 40 procent av denna grupp genomfört åtminstone ett fondbyte.

Det bör i detta samanhang också poängteras att det finns ett fullt godtagbart alternativ för dem som inte önskar göra ett eget val. Görs inget aktivt val placeras premiepensionskapitalet, som ovan nämnts, i en statligt förvaltad, konkurrenskraftig fond med låg avgift. Det är dock viktigt att känna till att ickevalsalternativet, AP7 Såfa, inte är ett lågriskalternativ. AP7 Såfa utgörs till största delen av en global aktiefond med hävstång vilket ger extra stora upp- och nedgångar när börsen svänger, men som också kan ge möjlighet till ökad avkastning på lång sikt.

Upp

Orättvisor och risker

Premiepensionen är vare sig lotteri eller trolleri. 

 

Det har förekommit att premiepensionssystemet beskrivits som ett kasino på vilket man riskerar att ”spela bort” sin framtida pension. Det framkommer också en oro för att premiepensionssystemet medför en risk för stora orättvisor i form av att olika premiepensionssparare får olika stor behållning på sina premiepensionskonton.

Premiepensionen är vare sig lotteri eller trolleri. Premiepensionen utgör endast en mindre del av den allmänna pensionen – och en ännu mindre del av den totala pensionen. Ett visst risktagande i premiepensionssparandet medför därmed inte att hela ens framtida pension riskeras. Den stora delen av den allmänna pensionen (inkomstpensionen) följer tillväxten, vilket är att likställa med en ränteplacering. Därmed kan man utifrån riskspridningssynpunkt argumentera för att premiepensionsdelen bör vara exponerad mot aktiemarknaden, i vart fall bör möjligheten finnas.

Centralt för premiepensionssystemets konstruktion är möjligheten för individen att själv, utifrån egna preferenser och ekonomisk situation, bestämma dessa placeringars inriktning och risknivå. Inom premiepensionssystemet finns ett mycket stort utbud av fonder med allt från låg till hög risk. För den som inte vill ta den risk det innebär att vara exponerad mot aktiemarknaden finns det alltså redan i dag alla möjligheter att i stället välja en, relativt sett, trygg ränteplacering.

Aktier är ett sätt att finansiera företag. Aktiefonder ger möjlighet att äga andelar i företag över hela världen och få del i den tillväxt som skapas. På kort sikt kan värdet svänga kraftigt, men långsiktigt har alltid aktier i genomsnitt gett mer än riskfri ränta.

Upp

Utbudet av fonder i premiepensionssystemet  

En uppfattning är att antalet fonder i premiepensionssystemet är alltför stort och att många sparare av den anledningen avstår från att göra ett eget val.

Det är också av stor vikt att valet av fonder underlättas genom bra strukturering av utbudet samt genom god information och rådgivning till spararna 

Ett öppet utbud ger möjlighet för olika sparare att välja utifrån olika önskemål samtidigt som konkurrens bidrar både till prispress och till ökad kvalitet (värdeökning). I ett fritt utbud finns inget i förväg angivet optimalt antal. Det är inte heller meningen att alla ska sätta sig in i samtliga fonder, utan meningen med ett fritt utbud är att de fonder ska finnas som olika sparare med olika önskemål vill ha. Det är därför viktigt att premiepensionssystemet har sådana styrsystem att fondutbudet utgörs av de fonder som spararna verkligen efterfrågar och är betjänta av. 

Det är också av stor vikt att valet av fonder underlättas genom bra strukturering av utbudet samt genom god information och rådgivning till spararna. Fondbolagens förening har i detta avseende, bland annat via projektet ”Fondkollen” (bestående av sajt, app och fickfolder), arbetat aktivt för att öka spararnas kunskap och engagemang, exempelvis med hjälp av praktiska verktyg som underlättar jämförelser och utvärdering av fonder. En tvåstegsmodell har tagits fram (se nästa sida), vilken beskriver hur valet av fonder kan underlättas. Utgångspunkten är att man som sparare i första steget väljer en fondtyp. Först därefter, i steg två, jämförs specifika fonder med varandra och då endast fonder inom den fondtyp man valt.

Med detta tillvägagångssätt behöver aldrig samtliga fonder i systemet gås igenom. Utan först står valet mellan någon av de 30-35 fondtyper som finns. När det väl är gjort är antalet enskilda fonder att välja mellan maximalt ett 80-tal för någon fondtyp, men för de flesta betydligt färre.   

Val av premiepensionsfonder i två steg:

Att välja fonder i två steg

Av fördelen med att den enskilda spararen har möjlighet att själv välja fonder utifrån egna önskemål, följer också att värdeutvecklingen kommer att skilja sig mellan olika sparare. Det sistnämnda behöver inte vara negativt. Det är inte nödvändigtvis orättvist att en person som har valt att ta lite högre risk i sitt premiepensionssparande får betalt för detta i form av lite högre avkastning, än en person som föredragit att spara i en tryggare placering med en jämnare avkastning.

Skillnader i pension kommer också i framtiden främst att bero på andra faktorer än avkastningen till premiepensionen. Det är i första hand förvärvsfrekvens, lönenivåer och ålder för in-/utträde på arbetsmarknaden som har betydelse. För pensionärer med låg pension är höga marginaleffekter ett större problem, att ökade förvärvsinkomster inte ger någon märkbar skillnad i pensionskuvertet.

Upp

Minskad premiepensionsdel
– en generationsfråga

Det har i olika sammanhang framförts önskemål om att medel skulle överföras från premiepensionssystemet till inkomstpensionen, främst i syfte att stabilisera pensionsutbetalningarna till dagens pensionärer. En sådan överföring skulle dock, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar[6], innebära en betydande överföring från framtidens pensionärer till dagens pensionärer. Av denna anledning, och inte minst mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som vi står inför, kan detta ifrågasättas. Andelen förvärvsarbetande kommer att minska, medan andelen pensionärer ökar, samtidigt som ökad livslängd även gör att pensionen ska utbetalas under fler år.  

Utdrag från Pensionsmyndighetens PM ”Avgiftsväxling från premie- till inkomstpension”6:
”För födda 1995 beräknas avgiftsväxlingen vid en real avkastning om 5,3 procentenheter (en differens om 3,5 procentenheter i förhållande till den antagna inkomsttillväxten) innebära en minskad allmän pension om 2 190 kronor per månad uttryckt i dagens löner och priser (ca -18,8 procent).”
Den beräknade effekten enligt ovan baseras på en avgiftsväxling om 2,5 procentenheter (alltså hela dagens premiepensionsandel). Skulle avgiftsväxlingen i stället avse 0,5 procentenheter (en minskning av premiepensionsdelen från 2,5 till 2 procentenheter) beräknas effekten vara 20 procent av den ovan beskrivna. 

Upp

Sammanfattande kommentar

Avkastningen inom premiepensionssystemet har varit väsentligen bättre än om kapitalet i stället hade följt inkomstpensionens utveckling.

Pensionssparande är för de allra flesta ett mycket långsiktigt sparande. I ett sådant bör möjligheten finnas till en viss exponering mot aktiemarknaden, och därmed åtnjutandet av den riskpremie detta innebär, för den som så önskar.

Samtliga tre formulerade syften med premiepensionen har hittills uppfyllts. 

Att själv få möjlighet att påverka en del av sina placeringar inom pensionssparandet skapar inte bara förutsättningar för en anpassning av detta utifrån den egna livssituationen och preferenser gällande risk och avkastningsmöjligheter, utan bidrar också i hög grad till att individen blir medveten om, och engagerad i, sitt pensionssparande specifikt och sitt sparande generellt.   

Det kan avslutningsvis konstateras att samtliga tre formulerade syften med premiepensionen hittills uppfyllts:

  • Avkastningen har i genomsnitt varit bättre än den ekonomiska utvecklingen.
  • Spararna har erbjudits ökad riskspridning.
  • Spararna har getts möjlighet att fatta egna placeringsbeslut utifrån individuella preferenser. 

Upp


[1] Premiepensionsutredningen ”Vägval för premiepensionen”, Ds 2013:35,  http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/82/97/2e16b21f.pdf

[2] Kapitalviktad avkastning från start (inkl. tillfällig förvaltning hos Riksgälden
1995-2000) till och med utgången av 2013. Källa: Pensionsmyndigheten: Månadsstatistik – Fonder och fondsparande 2013-12-31

[3] Att andelen av kapitalet är högre än andelen av spararna förklaras av att sparare med större kapital på sina premiepensionskonton, i större utsträckning, gör egna fondval. (Kapitalet uppgår i genomsnitt till 67 000 kronor för dem med AP7 Såfa och till 134 000 kronor för dem med egen vald fondportfölj).

[4] http://fondbolagen.se/Documents/Fondbolagen/Studier%20-%20dokument/Fondspararunders%c3%b6kning%202012%20Fondbolagens%20f%c3%b6rening.pdf

[5] Pensionsmyndighetens årsredovisning 2013, http://secure.pensionsmyndigheten.se/download/18.765c2693144599a81d0111/1393152681705/%C3%85rsredovisning_2013.pdf

 

[6]http://secure.pensionsmyndigheten.se/download/18.732ffcac141a7450fb5cfe1/1379666209843/+Hur+den+allmanna+pensionen+paverkas+av+en+avgiftsvaxling+fr%C3%A5n+premiepensionen+130919.pdf

Skriv ut Tipsa om den här sidan