Remissvar avseende ”Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om penningmarknadsfonder” (Fi2017/04463/V)

Fondbolagens förening har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen i rubricerad promemoria.

I promemorian föreslås ändringar i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder som bedöms vara nödvändiga för att komplettera EU:s förordning om penningmarknadsfonder.

Föreningen har följande synpunkter på förslagen.

Placeringsbestämmelserna i 5 kap. lagen om värdepappersfonder

En ny paragraf, 5 kap. 24 a §, föreslås i lagen om värdepappersfonder. I paragrafen anges de placeringsbestämmelser i 5 kap. lagen om värdepappersfonder som, enligt förordningen om penningmarknadsfonder, inte ska gälla för en auktoriserad penningmarknadsfond. Av artikel 8.2 i förordningen följer att penningmarknadsfonder inte ska omfattas av skyldigheterna när det gäller placeringsbestämmelserna i artiklarna 49-50a, 51.2 och 52-57 i UCITS-direktivet. Enligt föreningens mening motsvaras nämnda artiklar i UCITS-direktivet inte av de paragrafer som hänvisas till i 5 kap. 24 a §. Hänvisningen i 5 kap. 24 a § borde istället vara till 5 kap. 1, 3–12, 14–22, 24 och 25 §§ lagen om värdepappersfonder.    

I lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder föreslås en liknande bestämmelse i 12 kap. 13 § tredje stycket. Den föreslagna bestämmelsen har dock inte utformats som en upplysningsbestämmelse på motsvarande sätt som gjorts i 5 kap. 24 a § i lagen om värdepappersfonder. Föreningen ställer sig frågande till huruvida det nya tredje stycket i 12 kap. 13 § överhuvudtaget behövs med hänsyn till den hänvisning till 5 kap. lagen om värdepappersfonder som redan idag finns i andra stycket. Utformningen av paragrafen medför dessutom en risk för att den kan tolkas som så att det för auktoriserade penningmarknadsfonder finns möjlighet till undantag från placeringsbestämmelserna i 5 kap. lagen om värdepappersfonder.  

Tillsyn

I 10 kap. 3 § lagen om värdepappersfonder och 13 kap. 7 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder föreslås tillägg som innebär att Finansinspektionens befogenheter enligt paragraferna även ska gälla för övervakningen av att andra författningar som reglerar verksamheten följs. Föreningen kan konstatera att ett stort antal författningar reglerar fondförvaltares verksamhet. Det rör sig inte bara om reglering på det finansiella området utan även om skatte- och bolagsrättslig reglering, m.fl. Föreningen föreslår därför att det i författningskommentaren till respektive paragraf förtydligas att det föreslagna tillägget enbart syftar på sådan reglering för vilken Finansinspektionen har befogenhet att utöva tillsyn. 

Mot bakgrund av att en stor andel av de fonder som marknadsförs i Sverige är registrerade utomlands anser föreningen att det bör övervägas om ett tillägg även behövs i 12 kap. 17 a § lagen om värdepappersfonder respektive 14 kap. 21 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Det är å ena sidan välkommet med tydlig information om de närmare detaljerna kring när förordningen ska börja tillämpas och vilka övergångsbestämmelser som gäller. Å andra sidan är förordningen om penningmarknadsfonder direkt tillämplig och varken ska eller får införlivas i nationell rätt. Det som anges i ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen framgår redan av artikel 44 i förordningen och den föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen framstår därför som överflödig. Om man ändå anser att en sådan bestämmelse är nödvändig bör det även framgå att samma ikraftträdande- och övergångsbestämmelser är tillämpliga för utländska förvaltare som förvaltar svenska penningmarknadsfonder med stöd av 1 kap. 6 b § lagen om värdepappersfonder respektive 5 kap. lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Föreningen föreslår dock att de föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ersätts med ett förarbetsuttalande där det tydligt framgår vad som gäller för såväl svenska som utländska förvaltare av svenska penningmarknadsfonder.

Bakgrundsbeskrivning

I bakgrunden har man angett att genom penningmarknadsfonder får företag och stater tillgång till kortfristig finansiering, vilket i sin tur kan påverka den reala ekonomin. Det borde rimligtvis stå penningmarknadsinstrument, då det är genom att emittera sådana instrument som företag och stater får tillgång till kortfristig finansiering. Medel i en penningmarknadsfond placeras i penningmarknadsinstrument. En investering i en penningmarknadsfond innebär en möjlighet för investerare, både konsumenter och företag, att hantera sin överlikviditet och samtidigt sprida sin kreditrisk och exponering, istället för att enbart förlita sig på bankinlåning.

Konsekvenser

I avsnittet om förslagens konsekvenser uppskattas att det finns 29 penningmarknadsfonder som står under Finansinspektionens tillsyn. Enligt föreningens bedömning är det sannolikt betydligt färre fonder som initialt kommer att omfattas av förordningens tillämpningsområde. Det kan noteras att förordningen fått ett snävare tillämpningsområde i sitt slutliga utförande än vad som ursprungligen föreslogs i kommissionens förslag. Även om namnet på vissa svenska fonder kan ge intryck av att det rör sig om penningmarknadsfonder är det föreningens bedömning att det endast är ett fåtal fonder som, med utgångpunkt i den faktiska placeringsinriktningen, kommer att omfattas av förordningen. Det kan därför bli nödvändigt för vissa fonder att byta namn och förtydliga placeringsinriktningen i fondbestämmelserna. Föreningen bedömer inte heller att antalet penningmarknadsfonder kommer att öka då förordningens regler sannolikt kommer att innebära att förvaltningen av dessa fonder kommer att bli kostsam och att avkastningen kommer att bli lägre än för en genomsnittlig räntefond.

 

Fondbolagens förening 

 

Anna Larris, senior jurist