Skatter som rör fonder
Fondbolagens förening arbetar för konkurrenskraftiga skatter för fondsparare och för fondsparande. Aktuella frågor är exempelvis skatt på Sverigeregistrerade fonder, skatt på fondsparande och investeringssparkonto.
Skatt på fonder registrerade i Sverige
Att svenska fonder betalar skatt – och därför varje år ger utdelning till andelsägarna för att undvika dubbel beskattning – är den främsta anledningen till att det i dag finns fem gånger fler utländska än svenska fonder i Sverige och att knappast några svenska fonder säljs utomlands. Att ge utdelning till spararna kan tyckas låta som något positivt, men innebär en försämring för spararna jämfört med utlandsregistrerade fonder som inte behöver ge utdelning. Det beror på att den svenskregistrerade fondens utdelning beskattas och 70 procent återinvesteras i fonden, medan 100 procent kan ligga kvar i den utlandsregistrerade fonden och växa med ränta på ränta.
Fondbolagens förening har i flera års tid drivit frågan om att skatten på fonder bör slopas, och i november 2011 röstade riksdagen ja till att slopa skatten på fonder registrerade i Sverige från och med den 1 januari 2012. Det är ett mycket välkommet beslut.
Ny skatt på fondsparande
För att göra förändringen statsfinansiellt neutral föreslogs dock i stället en ny skatt på själva fondsparandet för svenska fondspararare vid direktsparande i fonder (gäller alltså inte vid sparande inom investeringssparkonto eller kapitalförsäkring) med både svenska och utländska fonder. Detta förslag röstade riksdagen också igenom i november 2011. Från och med den 1 januari 2012 kommer fondspararna att betala 0,12 procent i schablonskatt på hela innehavet plus 30 procent i reavinstskatt vid försäljning av fondandelarna.
För att inte göra alla barn som sparar i fonder deklarationsskyldiga införs ett undantag upp till motsvarande 50 000 kronor i fondinnehav. Det innebär dock att en nyfödd som får ett månadssparande på 500 kronor, till exempel av mormor eller farfar, blir deklarationsskyldig redan vid 8 års ålder (fondernas avkastning ej medräknad).
För penningmarknadsfonder framstår den föreslagna fondskatten som så hög att denna fondform inte kommer att kunna konkurrera på likva villkor med vanliga sparkonton.
Föreningen avstyrkte förslaget om en ny skatt som skulle drabba alla svenska andelsägare av såväl Sverigeregistrerade som utlandsregistrerade fonder. Föreningen menar att någon ny skatt inte behövs av statsfinansiella skäl. Den skatt som staten hittills har fått som en följd av skatt på svenska fonder har kommit från utdelningar som har getts till andelsägarna för att undvika dubbelbeskattning. Om fonderna inte ger utdelning kommer i stället kapitalvinsterna att vara större vid uttag, vilket medför att staten får in minst lika mycket i skatt den vägen. Föreningen anser att skatten på Sverigeregistrerade fonder borde slopas utan att ersättas av en ny skatt för alla svenskar som har Sverige- eller utlandsregistrerade fonder. Det skulle öka Sveriges konkurrenskraft och ge arbetstillfällen och skatteintäkter.
En allt större del av fondsparandet sker i fondförsäkrings- och pensionssparande som inte berörs av ovannämnda förslag.
Länkar:
Förslaget om ett nytt investeringssparkonto
Riksdagen röstade i november 2011 ja till att från och med den1 januari 2012 införa ett nytt investeringssparkonto. I grunden är detta en bra idé, en enkel sparform som ger samma beskattning oavsett om det är fonder eller individuella värdepapper.
Flertalet remissinstanser var negativa till förslaget, däribland Fondbolagens förening. Fondbolagens förening anser att kontot saknar nödvändig enkelhet. Regeringen har under hösten 2011 justerat ned räntan på investeringssparkontot, vilket Fondbolagens förening välkomnade.
Länkar:
Skriv ut
Tipsa om den här sidan
