Nyhet Publicerad

Tillbakablick: Allemansfondernas intåg i Sverige

Allemansfonderna fyller 35 år. Det fick svenska folket att upptäcka värdet av regelbundet sparande och att en mindre summa per månad snabbt växer till ett bra sparkapital.

Allemansfond var en typ av aktiefond som infördes i Sverige i april 1984 för att stimulera allmänheten att spara i fonder. 

Historien om allemansfonderna börjar 1981 när möjligheten att starta s.k. företagsanknutna aktiesparfonder infördes. Aktiebolag noterade på Stockholms fondbörs kunde erbjudna sina anställda att investera i fonder som placerade i det egna företagets aktier. Trots skattesubvention var inte aktiesparfonder särskilt populära under de första åren. Skattereduktionen höjdes därför och under följande tre år tog insättningarna fart. En bidragande orsak till populariteten var att den år 1982 tillträdda socialdemokratiska regeringen kritiserade aktiesparfonderna för att vara alltför förmånliga, vilket fick många privatpersoner att bli intresserade. 1983 uppgick antal aktiefondskonton till 530 000 med ett samlat kapital på cirka 8 miljarder kronor. Regeringen tillsatte en utredning som 1984 beslutade att ersätta Aktiesparfonderna med Allemansfonder.

Intresset för Allemansfonder fick antalet fonder och den sammantagna fondförmögenheten att öka, och mot slutet av 1980-talet uppgick fondförmögenheten till cirka 140 miljarder. 

Skattefriheten för allemansfonder togs bort december 1990. Skattesatsen sattes till 20 procent, vilket var lägre än de 30 procent som kom att gälla för övriga kapitalvinster. 1997 miste allemanssparandet sin skattesubvention och från och med den 1 juli 1998 upphörde lagen om allemanssparandet att gälla helt. Allemansfonderna omfattas sedan dess av samma regler som gäller för andra fonder.

I en statlig utredning från 1994 går det att se utvecklingen av Allemansspar, Allemansfond och totalt.