Fondbolagens förening har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat betänkande. Föreningen vill framföra följande synpunkter.
Definitionen av verklig huvudman föreslås ändras enligt 1 kap. 6 § 6 förslaget till lag (2017:000) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. En hjälpregel till denna bestämmelse införs i 3 kap. 9 § samma lag. Vidare införs regler om verklig huvudman i förslaget till lag (2017:000) om registrering i syfte att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. Föreningen anser att penningtvättslagens regler om verklig huvudman bör överensstämma med bestämmelser om verklig huvudman i 1 kap. 3-10 §§ lagen om registrering i syfte att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism samt med kriterier som anges i fjärde penningtvättsdirektivet artikel 3.6. I sist nämnda lag anges kriterier för att avgöra vem som ska anses vara verklig huvudman, vilket från ett tillämparperspektiv vore positivt även i penningtvättslagen. Det är väsentligt att bestämmelserna överensstämmer.
Definitionen av affärsförbindelse i 1 kap. 6 § 1 penningtvättslagen ändras något. Det framgår av både texten till författningsförslaget samt författningskommentaren till bestämmelsen att ändringen sker i syfte att tydliggöra att en affärsförbindelse kan uppkomma genom konkludent handlande i en redan befintlig kundrelation. Enligt betänkandet torde en affärsförbindelse kunna uppstå t.ex. med en kund som ”regelbundet använder sig av verksamhetsutövarens produkter eller tjänster”. Vidare görs skillnad mellan en kund med vilken verksamhetsutövaren bedöms ha etablerat en affärsförbindelse redan då kundrelationen inleddes och en affärsförbindelse som anses ha uppkommit genom konkludent handlande. Föreningen anser att resonemang om detta bör utvecklas.
Föreningen önskar ett förtydligande av den föreslagna exemplifieringen av personer i politiskt utsatt ställning (PEP) enligt 1 kap. 6 § 5 samt 7 § förslaget till penningtvättslag. Ur ett tillämparperspektiv vore positivt om regeringen, eller efter bemyndigande Finansinspektionen, föreskrev ytterligare befattningar som kan komma ifråga för PEP-status.
Utredningen väljer att inte lämna förslag om ett nationellt PEP-register då det av kunderna skulle kunna uppfattas som integritetskränkande samt att verksamhetsutövare inte helt skulle kunna förlita sig på uppgifter från ett sådant register. Föreningen vill framhålla att nationella PEP-register skulle underlätta verksamhetsutövarnas arbete med att identifiera PEP och anser att detta är något som man trots nämnda skäl bör överväga att ta fram i Sverige.
Enligt 3 kap 25 § förslaget till penningtvättslag ska en person behandlas som PEP i minst 18 månader efter att uppdraget har upphört. Därefter ska personen behandlas som PEP till dess att anknytningen till personens tidigare funktion inte längre bedöms innebära hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det får konsekvensen att någon som en gång varit PEP kan bli föremål för behandling såsom PEP på livstid eller i vart fall för mycket lång tid. Föreningen förordar i första hand att bestämmelsen ändras och att man istället inför en karenstid med en möjlighet att förlänga tiden om det föreligger indikationer att hög risk kan föreligga. I andra hand föreslår föreningen att man inför olika parametrar för bedömningen och/eller en presumtionsregel för när en PEP normalt sett inte anses medföra en hög risk.
Föreningen konstaterar att förslaget medför ändringar i sak och därmed förändrar skyldigheterna som åligger t.ex. ett fondbolag. Föreningen förslår därför att befintliga verksamhetsutövare ges en viss övergångstid för att anpassa sig till nya krav.
FONDBOLAGENS FÖRENING
Sigrid Hultman
Jurist