Efamas (European Fund and Asset Management Association) rapport går igenom 25 länder och tittar på om det har skett några framsteg vad gäller omplacering av hushållens tillgångar från sparkonton till kapitalmarknaderna, något som varit en ambition inom EU:s kapitalmarknadsunion. De konstaterar att medan ett fåtal hushåll investerar stora summor, så har majoriteten av hushållen inga placeringar alls på kapitalmarknaderna.
Rapporten sammanfattar de senaste årens trender (2008-2019) vad gäller de europeiska hushållens finansiella tillgångar:
- Den procentuella andelen av tillgångarna som placerats på bankkonton har gått ner från 41 procent 2008 till 37 procent 2015, och har sedan legat kvar på den nivån.
- Andelen av tillgångarna som placerats i pensionsfonder ökade från knappt 21 procent 2008 till 26 procent 2014 och har stabiliserats på den nivån.
- Livförsäkringar har legat på ca 18,6 -19,5 procent.
- Den globala finanskrisen påverkade direktsparandet i fonder negativt fram till 2012 när hushållen började reagera på lågräntemiljön och satte in pengar i fonder igen. Idag står det direkta fondsparandet för 10 procent av investeringarna.
- Investeringar i räntepapper har gått ner under perioden och ligger idag på 2,2 procent av hushållens samlade tillgångar.
Stora skillnader mellan länder
Det finns stora variationer mellan de olika europeiska länderna. I Sverige, Nederländerna, Danmark och Storbritannien har hushållen mindre än 30 procent av tillgångarna på bankkontot, medan invånarna i Grekland, Cypern och Bulgarien har över 70 procent på banken. Det finns också stora skillnader i ländernas pensionssystem. Medan Sverige, Nederländerna och Storbritannien har en hög andel placerade i fondförsäkringar, är pensionstillgångarna i Frankrike och Danmark knutna till traditionella försäkringar. Den relativt högre andelen fondförsäkringar i Sverige beror dels på införandet av premiepensionssystemet, dels på att det i många tjänstepensionslösningar finns möjlighet att välja en fondförsäkring. Den positiva utvecklingen på kapitalmarknaderna i Nederländerna, Irland, Storbritannien och Sverige har också bidragit till att den procentuella andelen placerad i fondförsäkringar har ökat i dessa länder.
Även direktsparandet i fonder skiljer sig åt mellan länderna. I Belgien och Spanien är ca 18 procent av hushållens tillgångar placerad i fonder, medan motsvarande siffra för många andra länder ligger på mindre än 6 procent. Motsvarande siffra för Sverige är 14 procent, och avser då fondsparande direkt samt via ISK (och IPS).
Unikt många fondsparar i Sverige
De europeiska investeringarna på kapitalmarknaderna är mycket ojämnt fördelade. Som exempel kan nämnas att totalt 10 procent av de europeiska hushållens tillgångar är investerade i fonder, men de är fördelade på endast 10 procent av hushållen. Här sticker Sverige, där 70 procent av invånarna har ett privat fondsparande, verkligen ut.
Européerna har idag merparten av sitt sparande på bankkonton, medan engagemanget på kapitalmarknaderna är mindre än det var på 1970-talet. Många hushåll har inte något långsiktigt sparande alls. En ny vision för EU:s kapitalmarknadsunion publicerades i juni 2020, där en ambition är att stimulera hushållen att investera mer på kapitalmarknaderna.
Utbildning, information och skatteincitament behövs
Efama har i sin rapport identifierat ett antal anledningar till att det svala intresset: många människor ser det som alltför riskfyllt eller saknar den kunskap som behövs för att kunna investera. Naturligtvis handlar det också om hur mycket pengar man kan avvara för investeringar, i vissa länder inte minst i Central- och Östeuropa har befolkningen inte det ekonomiska utrymme som krävs. Det överlägset mest populära för en majoritet av européerna är att investera i fastigheter, och många hushåll i Europa äger sina egna hem. Skattesubventioner i flera länder eldar på trenden. De utbyggda välfärdssystemen i många länder är något som minskar incitamenten till långsiktigt sparande, men med en åldrande befolkning och sjunkande pensionsnivåer fär kommande generationer ökar behoven av långsiktiga investeringar.
För att fler av Europas hushåll ska kunna ta del av värdeökningarna på kapitalmarknaderna föreslår Efama att man på en nationell nivå satsar på bland annat utbildning av unga, information om pensionsutmaningarna och skatteincitament. Dessutom måste man sätta upp KPI:er så utvecklingen kan följas.