Vi tycker

Här kan du ta del av aktuella frågor som vi driver just nu. Fondbolagens förening tar löpande ställning i en mängd branschfrågor. Det kan t.ex. ske genom framställningar till regering, riksdag och myndigheter, svar på remisser eller positionspapper i olika frågor.

#positionspapper

Investeringssparkontot (ISK) har sedan det infördes 2012 vuxit kraftigt i popularitet: idag har närmare 4 miljoner svenskar ett ISK. Det är lätt att starta ett ISK, och att byta ut investeringar man inte är nöjd med. Detta har bidragit till en ökad rörlighet, och därmed bättre konkurrens på fondmarknaden. Sparandet är enkelt att deklarera och har gett många hushåll en buffert som ökar den ekonomiska motståndskraften. Men sedan ISK infördes har förutsättningarna ändrats. Den schablonskatt som tas ut på kontot har höjts två gånger, och en miniminivå har införts. Dessutom har statslåneräntan, som skattesatsen beräknas på, skjutit i höjden under den senaste tiden. Sammantaget medför detta att spararna nu börjar tvivla på att ISK är en fördelaktig sparform framöver.

Det är dags att återställa förtroendet för ISK som attraktiv sparform för långsiktigt sparande. Fondbolagens förening anser att regeringen bör:

  • Återskapa den ursprungliga beräkningsmodellen för beskattning av Investeringssparkontot (ISK).
  • Stärka sparkulturen hos de svenska hushållen genom att verkställa löftet om skattebefrielse upp till ett sparbelopp om 300 000 kronor.

För att bevara konkurrensneutraliteten bör motsvarande åtgärder genomföras även för Kapitalförsäkring.

Läs mer: Investeringssparkonto (ISK) - Fondbolagens förenings position.

#remiss

Bra ambitioner i EU-förslag, men delar behöver ses över

Förbättrad information kring avgifter, kostnader, och provisioner är bra, liksom åtgärder för ökad finansiell kunskap. Förslagen som rör provisioner och prissättning verkar däremot ogenomtänkta. Det menar Fondbolagens förening i sina synpunkter på "Retail Investment Package".

Kommissionens förslag syftar till att öka konsumentdeltagandet på finansmarknaden. Konsumenter ska ha tillgång till kostnadseffektiva produkter som ger valuta för pengarna. Det är en ambition som föreningen stöder. Föreningen är positiv till förslag som rör förbättrad information kring avgifter, kostnader och provisioner samt, inte minst, åtgärder för ökad finansiell kunskap. Detta är åtgärder som kan bidra till ett ökat förtroende och en sund marknad. När det däremot gäller förslagen som rör provisioner och prissättning framstår de som ogenomtänkta, rättsosäkra och, för svensk del, kontraproduktiva.

Svenska marknaden ett föredöme

Den svenska fondmarknaden är en sådan marknad som kommissionens förslag syftar till att uppnå. Vi har ett högt konsumentdeltagande och EU:s lägsta fondavgifter: 0,9 % för aktiefonder. Sverige ligger i paritet med den amerikanska marknaden som kommissionen lyfter som ett föredöme. Detta trots den amerikanska marknadens enorma storskalighet. Enkla fondprodukter som indexfonder har ökat kraftigt i popularitet hos svenska sparare. De senaste tolv åren har hela nettoinflödet i aktiefonder gått till sådana fonder och idag ligger 27 % av det totala kapitalet i aktiefonder i indexfonder.

God konkurrens och enkelhet för spararna

Föreningen menar att ett högt konsumentdeltagande och låga avgifter skapas av helt andra faktorer än de som föreslås, framför allt av en marknad som kännetecknas av konkurrens och enkelhet. Vi har i Sverige en god konkurrens mellan olika typer av fondförvaltare och olika typer av distributörer. Svenska sparare har möjlighet att välja mellan olika distributionsformer och servicenivåer, och kan även välja provisionsfria plattformar om man så önskar. Det är enkelt att spara i fonder i Sverige, delvis till följd av en digital mognad men även genom att spararen t.ex. inte själv behöver hantera skattedeklarationer. ISK har bidragit till enkelhet och konkurrens genom att fondbyte kan ske utan vinstbeskattning.

Läs hela skrivelsen till Finansdepartementet.

#nyhet

Ny lag hindrar fonder att handla på börsen

Den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar trädde i kraft den 1 december. Lagen träffar både utländska och svenska investerare.

Något blev fel – Hur kunde en lag om granskning av utländska direktinvesteringar hindra svenska fonder, försäkringsbolag och banker att handla på börsen?

Den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar syftar till att möjliggöra granskning när någon utanför EU avser att investera i svenska företag, och att kunna stoppa en sådan affär. Lagen träffar dock inte bara utländska investerare, utan även – och framför allt – svenska. Alla som vill investera och äga mer än 10 procent av ett företag som bedöms samhällsviktigt ska föranmäla investeringen till Institutet för strategiska produkter (ISP) och vänta på ett besked som kan ta veckor. Listan över det som anses vara samhällsviktig verksamhet är lång, och därtill otydligt utformad. Sannolikt omfattas ett flertal av de börsnoterade bolagen.

Finansiella aktörer omfattas också av regelverket, och det finns dessutom bestämmelser som anger att en koncern ska räkna ihop sina tillgångar för att avgöra om man kommer upp i 10 procents ägande. För finansiella koncerner uppstår stora problem eftersom det kräver att dessa koncerner skulle behöva bryta mot andra regler.

Enligt fondlagstiftningen ska ett fondbolag agera i fondandelsägarnas bästa intresse när det lägger order. En för andelsägarna god affär kan inte avvakta i flera veckor. Trots att ett fondbolags affärer troligtvis aldrig kommer att stoppas av ISP – eftersom det inte finns något tredjelandsintresse – så måste fondbolaget ändå avvakta besked från myndigheten, vilket kan ta fem veckor. Att dela information om kommande order med andra koncernföretag ökar därtill riskerna för marknadsmissbruk och intressekonflikter. För ett fondbolag utgör en föranmälan av investeringar som överstiger 10 procentsgränsen ett hinder mot effektiv aktiehandel i andelsägarnas bästa intresse.

Det är en omöjlig situation och Fondbolagens förening tolkar reglerna som att aktier som förvaltas av ett fondbolag i normalfallet inte ska läggas ihop med aktier som innehas i andra delar av en finansiell koncern. Fondverksamhet skulle annars i praktiken omöjliggöras. Eftersom sanktionsmöjligheterna är omfattande lämnar det dock finansiella koncerner med en betydande regelefterlevnadsrisk som måste åtgärdas i lagstiftningen.

Föreningens förslag:

  1. Undanta EU-baserade fondbolag från anmälningsplikten.
  2. Som ett alternativ till undantag bör lagen ändras så att fondbolag kan ansöka hos ISP vid ett tillfälle om rätten att framledes få förvärva aktier i samhällsviktiga verksamheter. Endast i det fall ägarbilden i fondbolaget ändras i sådan utsträckning att Finansinspektionen genomför en ägarprövning ska fondbolaget göra en ny anmälan hos ISP.
  3. För det fall anmälningsplikten skulle kvarstå för fondbolag, måste lagstiftaren klargöra tillämpningen för finanssektorn på motsvarande sätt som görs i de s.k. flaggningsreglerna. En sådan lösning skulle emellertid komma att strida mot fondlagstiftningens krav.

#debatt

”Nya regler styr bort från svenska fonder"

Föreningens vd Fredrik Nordström skriver på SvD debatt att farhågorna kring PPM-upphandlingarna ser ut att besannas.

Upphandlingarna av fonder till premiepensionens fondtorg har nu påbörjats. Det finns flera tecken på att många fonder stängs ute på grund av fyrkantiga upphandlingsregler utan att fondernas kvalitet ens utvärderas. Resultatet blir färre möjliga anbud och en i onödan begränsad konkurrens. En oroande omständighet är att upphandlingarna dessutom styr bort ifrån svenska fonder vilket utarmar den svenska kapitalmarknaden.

Läs hela debattinlägget på SvD/debatt