Men i förhållande till den totala fondportföljen är andelen korta räntefonder faktiskt mycket lägre än under tidigare perioder. Här är några situationer när korta räntefonder fyller en bra funktion i sparportföljen.
Först kan vi konstatera att en stor andel av de pengar som placerats i korta räntefonder sannolikt är företagsplaceringar. För företag av olika storlek som vill ha låg risk i sina placeringar är detta ett bra alternativ. Riksbankens minusränta har nämligen medfört att företag idag får minusränta på sina sparkonton. Det gäller inte för privatpersoner, där räntan på de flesta bankers sparkonton istället ligger på noll procent, men företagen får betala den faktiska räntan.
Vi vet också att en stor andel av fondkapitalet är placerat inom ramen för fondförsäkringar, t ex pensionsförsäkringar. Där utgör de korta räntefonderna en utmärkt byggsten i hanteringen av risk. Ett vanligt upplägg är till exempel att andelen räntefonder ökar i takt med att du närmar dig pensionen och vill minska risken. Det kan också vara ett sätt att ta ner risken under perioder av börsturbulens.
När ska då en privatperson investera i korta räntefonder i sitt fria fondsparande? En anledning kan vara att man vill göra en kortsiktig placering för att parera börssvängningarna, något vi tror oss se i den senaste statistiken när aktiva sparare har placerat i korta räntefonder. Om du tillhör dem som vill dra ner risken i ditt sparande och investera i en kort räntefond så kan en idé vara att titta på fonder som investerar i företagskrediter. Risk och avkastning hänger alltid ihop, och det finns fonder som under den senaste tiden har ökat kreditrisken för att kunna ge bättre avkastning. Som vanligt när du väljer vilken fond du vill spara i är det bra att titta på såväl risknivå som historisk avkastning och fondens avgifter. Kom ihåg att fondavgifterna alltid är avdragna när avkastningen visas!
Ser man till den totala fondportföljen kan man konstatera att korta räntefonders andel av fondförmögenheten är rekordlåg. I oktober 2018 utgjorde korta räntefonder ca 250 mdkr, vilket motsvarar 6 procent av den totala fondförmögenheten. Det kan jämföras med genomsnittsandelen åren 2000-2010 som var 14 procent, och genomsnittet för perioden 2011-2017 som var 9 procent (2000-2017 12 procent). Andelen fonder med högre risk har ökat både som en följd av att tillgångspriserna på mer riskfyllda tillgångar relativt sett ökat mer, och på grund av att spararna söker sig mot högre avkastning/högre risk.