Det privata fondsparandet är utbrett i Sverige och idag har det blivit lika vanligt bland de yngre som bland befolkningen i övrigt att fondspara. År 2014 hade 54 % av unga mellan 16-34 år ett fondsparande, medan 65 % av hela befolkningen sparade i fonder. År 2022 var andelen unga fondsparare på samma nivå (72 %) som befolkningen i stort (73 %). Unga har även ökat sitt direktsparande i aktier sedan 2014, och många unga har ett sparande i form av amorteringar på lån. Medan endast 16 % av de unga direktägde aktier 2014 så var andelen 40 % 2022. Andelen som amorterar på sina lån har ökat från 26 % till 46 % under samma tid.
På frågan vilken sparform som är den bästa på lång sikt svarar ca hälften av de unga (48 %) fonder 2022. Fonder är därmed den populäraste sparformen på lång sikt. Här har attityderna ändrats sen 2014 då sparkontot ansågs vara den bästa sparformen på lång sikt (30 %) och endast ca en fjärdedel ansåg att fonder var den bästa sparformen (24 %).
”Det är väldigt positivt att intresset för sparande ökat kraftigt de senaste 10 åren. En av de viktigaste faktorerna för ett framgångsrikt långsiktigt sparande är tid och det är något som unga har. Med tiden på sin sida finns det större utrymme att ta högre risk och med det förutsättningar för högre avkastning på sikt. Att även överföringar till sparkonto, direktägande i aktier och amorteringar ökat är positivt. Det visar att det finns en förståelse för att olika typer av sparande behövs för att hela privatekonomin ska må bra idag och imorgon, säger Philip Scholtzé sparekonom på Fondbolagens förening.
Månadssparande på ISK vanligast
Fler än hälften, 56 %, av de unga månadssparar. Även det är en klar uppgång jämfört med 2014 då 37 % månadssparade. Det är också högre än genomsnittet i befolkningen, som ligger på 48 %.
Investeringssparkontot, ISK, infördes 2012 och har snabbt vunnit i popularitet. 53 % av de unga använder ISK för sitt fondsparande, upp från 16 % 2014.
Unga har bra koll
Fondens risknivå och avgifter är, tillsammans med hållbarhetsinformationen, den viktigaste informationen inför ett fondval bland de unga. När det gäller inställningen till risk är unga 16-34 år mer benägna att ta en högre risk för att kunna få en högre avkastning. 62 % av de unga kan tänka sig att ta högre risk för att få högre avkastning, jämfört med 51 % av befolkningen i stort.
När det gäller avgifter tar 45 % av de unga alltid reda på avgifterna innan de köper en fond, medan bara 39 % av alla fondsparare gör det.
Unga har i högre grad än den genomsnittlige fondspararen koll på vilka fonder de sparar i. 51 % uppger att de vet vilka fonder de sparar till, mot 39 % totalt. Däremot känner de flesta unga, 77 %, inte till att fondernas förvaltningsavgifter är avdragna när värdet visas. Okunskapen kring detta är stor i hela befolkningen där 73 % inte känner till att man inte behöver dra bort avgiften när man tittar på en fonds utveckling.
”Unga är kloka som månadssparar. Att 6 av 10 kan tänka sig att ta högre risk för att få högre avkastning är sunt, fler borde tänka så. Det viktiga är att riskerna hanteras på ett förnuftigt sätt. Fonder i sig har en generellt sätt en god riskspridning med många innehav. Den som väljer fonder som investerar på ett antal olika geografiska marknader har dessutom spridit riskerna än mer”, säger Philip Scholtzé.
Tar råd från bekanta och familj
Fondrekommendationer från bekanta och familj är viktiga när de unga väljer fonder: hela 40 % har lyssnat på råd från närstående, medan 35 % lyssnat på rekommendationer från sin bankman/rådgivare, och 34 % aktivt har letat upp sina fonder själva.
Vad ska då fondsparandet användas till? De unga sparar främst till pension (40 %), buffert (37 %) och bostad (34 %). Föga förvånande är bostadssparandet högt prioriterat bland de unga jämfört med befolkningen i stort (12%).
De flesta, såväl yngre som äldre sparare, känner sig bekväma med hur fondsparandet är placerat.
