EU-kommissionen vill att fler konsumenter på ett tryggt sätt ska kunna investera på kapitalmarknaderna. I det nya lagförslaget Retail Investment Strategy (RIS) vill EU säkerställa att konsumenterna är skyddade och kan ta investeringsbeslut som matchar deras behov. För att åstadkomma detta finns bland annat en ambition att höja den finansiella förmågan bland medborgarna. En nyligen genomförd undersökning visar att behovet är stort: bara 18 procent av EU:s medborgare har en hög finansiell förmåga, 64 procent har en medelhög kunskap och 18 procent har låg kunskap. Men det finns stora skillnader mellan de olika EU-länderna.
Sverige bland länder med högst kunskap
I endast fyra EU-länder har mer än en fjärdedel av medborgarna vad man definierat som hög finansiell förmåga: Nederländerna, Sverige, Danmark och Slovenien. Andelen med en hög finansiell förmåga varierar mellan 28 procent i Nederländerna, 27 procent i Sverige, Danmark och Slovenien och endast 11 procent i Portugal och Lettland. Undersökningen visar också ett över lag lägre resultat för kvinnor, yngre personer, personer med lägre inkomster och lägre utbildning.
EU-undersökningen väger samman ett antal kunskapsfrågor om grundläggande finansiella begrepp som ränta, inflation och risk med det privatekonomiska beteendet. Man ställer frågor om t.ex. förmågan att använda digitala finansiella tjänster, ekonomisk trygghet inför pensionen och vilka finansiella produkter man använder sig av. Sverige sticker ut med en hög andel, 46 procent, som uppger att de investerar i fonder, aktier eller obligationer. EU-snittet ligger på 24 procent.
Nästan hälften av respondenterna i Sverige, Nederländerna och Luxemburg svarade också att de skulle klara sig ekonomiskt i sex månader eller längre om de blev av med sin huvudsakliga inkomstkälla. I länder som Lettland, Ungern, Rumänien, Kroatien och Grekland uppger bara hälften så många att de skulle klara sig lika lång tid.
Finansinspektionens undersökning
De relativt höga siffrorna i Sverige innebär inte att vi kan luta oss tillbaka. Även i Sverige har 19 procent av befolkningen låga poäng på EU:s kunskapstest, medan 7 procent har låga poäng vad gäller det privatekonomiska beteendet. En ny undersökning från Finansinspektionen visar också att en av fyra svenskar saknar grundläggande finansiella kunskaper. I vissa avseenden har kunskaperna minskat sedan Finansinspektionen genomförde en motsvarande undersökning 2020.
Självförtroendet vad gäller den ekonomiska förståelsen har ökat sedan 2020, särskilt bland män. Kvinnor och personer under 30 år uppger att de har lägre självförtroende och kunskap. Den grundläggande finansiella räknefärdigheten har ökat sedan 2020, men det finns områden där det finns utrymme för förbättring. Ett sådant är kunskapen om aktier och andra finansiella instrument.
Låg kunskap om risk och ISK
Svenskarnas kunskaper om riskdiversifiering varierar stort. Enbart 56 procent vet att det innebär en lägre risk att köpa en aktiefond än aktier i ett enskilt företag. Däremot svarar 70 procent rätt på att det går att minska risken genom att köpa ett brett utbud av aktier. Finansinspektionen skriver att det är svårt att med säkerhet säga om kunskapen om riskspridning har blivit sämre eller om det är en bristande förståelse för begreppen som påverkar svaren, men att detta är ett område där kunskaperna behöver öka för att konsumenter ska kunna ta välgrundade beslut och göra medvetna val.
Ett annat exempel är att hela 33 procent av de tillfrågade inte har hört talas om kontotypen ISK, investeringsparkonto. Detta är ett konto som införts för att förenkla sparande, deklaration och årlig beskattning.
Åtgärder för att öka den finansiella förmågan
Vilka åtgärder EU landar i för att öka den finansiella förmågan återstår att se när Retail Investment Strategy är färdig att rullas ut. Redan idag har Finansinspektionen ett uppdrag att arbeta med finansiell folkbildning.
Att verka för ökad kunskap i privatekonomi är även en prioriterad fråga för Fondbolagens förening. Kunniga konsumenter som ställer krav bidrar till en väl fungerande fondmarknad. Fondbolagens förening deltar i det Nationella nätverket för finansiell folkbildning som samordnas av Finansinspektionen. Nätverket består av över 90 myndigheter, organisationer och företag som utbildar i privatekonomiska frågor. Föreningen utbildar i fondsparande och har bland annat tagit fram broschyren ”Fonder” tillsammans med Finansinspektionen. Broschyren används t.ex. ofta av lärare i skolor.
Fondbolagens förening är även en av organisationerna bakom skolinformationsprojektet Ung Privatekonomi som utbildar Sveriges gymnasieungdomar och lärare i privatekonomi och sparande. Under ett läsår träffar projektets informatörer över 24 000 elever och lärare på plats i landets skolor.
På konsumentsajten, fondkollen.se, som drivs av föreningen kan sparare jämföra Sveriges alla fonder och hitta massor av information om fonder och sparande. Föreningens sparekonom bloggar på sajten, föreläser om fondsparande och svarar på frågor från media med flera om allt som har med fonder att göra.
Läs mer
European Commission: How financially literate are EU citizens?
Fondforum: Retail Investment Strategy - vad och varför?
FI: Många har svårt att förstå grundläggande ekonomi
Nationella Nätverket för finansiell folkbildning
Ung Privatekonomi
Jämför alla Sveriges fonder och lär dig om fondsparande på fondkollen.se
Beställ Broschyren ”Fonder”