Något blev fel – Hur kunde en lag om granskning av utländska direktinvesteringar hindra svenska fonder, försäkringsbolag och banker att handla på börsen?
Den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar syftar till att möjliggöra granskning när någon utanför EU avser att investera i svenska företag, och att kunna stoppa en sådan affär. Lagen träffar dock inte bara utländska investerare, utan även – och framför allt – svenska. Alla som vill investera och äga mer än 10 procent av ett företag som bedöms samhällsviktigt ska föranmäla investeringen till Institutet för strategiska produkter (ISP) och vänta på ett besked som kan ta veckor. Listan över det som anses vara samhällsviktig verksamhet är lång, och därtill otydligt utformad. Sannolikt omfattas ett flertal av de börsnoterade bolagen.
Finansiella aktörer omfattas också av regelverket, och det finns dessutom bestämmelser som anger att en koncern ska räkna ihop sina tillgångar för att avgöra om man kommer upp i 10 procents ägande. För finansiella koncerner uppstår stora problem eftersom det kräver att dessa koncerner skulle behöva bryta mot andra regler.
Enligt fondlagstiftningen ska ett fondbolag agera i fondandelsägarnas bästa intresse när det lägger order. En för andelsägarna god affär kan inte avvakta i flera veckor. Trots att ett fondbolags affärer troligtvis aldrig kommer att stoppas av ISP – eftersom det inte finns något tredjelandsintresse – så måste fondbolaget ändå avvakta besked från myndigheten, vilket kan ta fem veckor. Att dela information om kommande order med andra koncernföretag ökar därtill riskerna för marknadsmissbruk och intressekonflikter. För ett fondbolag utgör en föranmälan av investeringar som överstiger 10 procentsgränsen ett hinder mot effektiv aktiehandel i andelsägarnas bästa intresse.
Det är en omöjlig situation och Fondbolagens förening tolkar reglerna som att aktier som förvaltas av ett fondbolag i normalfallet inte ska läggas ihop med aktier som innehas i andra delar av en finansiell koncern. Fondverksamhet skulle annars i praktiken omöjliggöras. Eftersom sanktionsmöjligheterna är omfattande lämnar det dock finansiella koncerner med en betydande regelefterlevnadsrisk som måste åtgärdas i lagstiftningen.
Föreningens förslag:
- Undanta EU-baserade fondbolag från anmälningsplikten.
- Som ett alternativ till undantag bör lagen ändras så att fondbolag kan ansöka hos ISP vid ett tillfälle om rätten att framledes få förvärva aktier i samhällsviktiga verksamheter. Endast i det fall ägarbilden i fondbolaget ändras i sådan utsträckning att Finansinspektionen genomför en ägarprövning ska fondbolaget göra en ny anmälan hos ISP.
- För det fall anmälningsplikten skulle kvarstå för fondbolag, måste lagstiftaren klargöra tillämpningen för finanssektorn på motsvarande sätt som görs i de s.k. flaggningsreglerna. En sådan lösning skulle emellertid komma att strida mot fondlagstiftningens krav.