Idag används s.k. ibor-räntor (Interbank Offered Rates) vid beräkning av räntederivat, obligationer, lån med rörlig ränta m.fl. finansiella kontrakt, men snart kommer dessa räntor att ersättas av nya referensräntor. De utlösande faktorerna var finanskrisen 2008 och Liborskandalen 2012 (när det uppdagades att olika banker hade manipulerat räntan). Nu övergår marknad efter marknad till nya referensräntor, något som kommer att påverka de finansiella marknaderna, och inte minst fondbolag.
Många funktioner på fondbolagen berörs
Fredrik Stigerud och Pasquale di Nicola från EY presenterade bakgrund, effekter och utmaningar för fondbranschen. Arbetsgrupper i olika länder arbetar just nu med rekommendationer på nya transaktionsbaserade räntor som ska ersätta ibor-räntorna. För fondbolag gäller att om man endast har en svensk aktiefond är påverkan liten, men har man aktiefonder med exponering mot flera länder, blandfonder eller rena räntefonder har ändringen av referensräntorna stor påverkan.
De interna processerna på fondbolagen behöver ses över, menade Fredrik Stigerud och Pasquale di Nicola. Det är inte enbart portföljförvaltningen som påverkas, systemen behöver utvecklas, vilket tar tid och kostar pengar. Även redovisning och skatt, kundkommunikation, compliance m.m. berörs.
Ny ränta ska komplettera Stibor
I en efterföljande paneldiskussion modererad av Helene Wall, chefsjurist på Fondbolagens förening, deltog Jonny Sylvén, Bankföreningen (Stibor), Klas Granlund, chef för avdelningen för marknadsanalys på Finansinspektionen, samt Martin Lundvall, ränteförvaltare SEB Investment Management, tillsammans med Fredrik Stigerud och Pasquale di Nicola.
Från vänster: Klas Granlund, Jonny Sylvén, Martin Lundvall, Fredrik Stigerud och Pasquale di Nicola
Jonny Sylvén berättade att Bankföreningen har satt igång en arbetsgrupp, och att flera referensgrupper kommer etableras, bland annat en för fondbolag. Det finns inget krav på att Stibor ska försvinna, utan den svenska arbetsgruppen hoppas att Stibor kommer att bli godkänd att användas även en tid framöver. En rekommendation om en framtida alternativ ränta hoppas man kunna lägga fram under året. Denna alternativa ränta kan sedan användas istället för Stibor eller som komplement till Stibor i kontrakt. Sverige är sent ute, och försöker titta på andra länder för att se vilka upplägg som fungerar. I andra länder har centralbanken skött framtagandet av nya referensräntor, men i Sverige har det varit Bankföreningen som tagit initiativ att se över referensräntan. Däremot sitter myndigheterna med som observatörer i de möten som hålls.
Klas Granlund från Finansinspektionen framhöll att fondbolagen bör följa med i utvecklingen av nya referensräntor, läsa på och engagera sig i de konsultationer som Bankföreningen kommer hålla. Det kan vara lämpligt att göra en GAP-analys för att fånga in vilka förberedelser som behövs.
Fondspararna påverkas inte så mycket, men likviditeten kan bli ett problem
Martin Lundvall, ränteförvaltare SEB Investment Management, påpekade att ränteförvaltarna kommer att sitta med en mängd instrument där kontrakten måste förhandlas om. Det innebär ett osäkerhetsmoment, även om han trodde att marknaden kommer att lösa situationen. Martins främsta oro inför de förestående förändringarna kretsade kring likviditeten i mellanperioden. Han konstaterade också att mycket internt arbete behöver göras. Sannolikt kommer dock påverkan på fondspararna vara liten.
Jonny Sylvén förklarade att strategin är att behålla Stibor så länge det går för att få en så mjuk övergång som möjligt. Fokus är på att marknaden ska fungera.