Linn Matic, samhällspolitisk chef på HSB, inledde seminariet med att berätta att bosparande har varit med som en grundpelare i HSB:s verksamhet ända sedan starten. Under senare tid har det blivit allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. HSB har undersökt effekterna om Sverige skulle införa ett bosparsystem och ett startlånesystem liknande det som finns i Norge. 47 procent av de unga var positiva till ett bosparande av norsk modell. Framförallt var de som bor i hyresrätter positiva, och respondenterna uppgav att de skulle omfördela stora delar av sitt sparande till ett bosparkonto om ett sådant fanns. Kostnaden för staten skulle, enligt HSB:s beräkningar, uppgå till 2 miljarder kronor i rena subventioner.
Nina Lundström
Nästa talare, Nina Lundström, riksdagsledamot för liberalerna, berättade hur hon under många år drivit frågan om ett bosparandesystem för köp av första bostad, och senast förra året la hon en enskild motion till riksdagen. Hennes förslag var att sparandet skulle gälla alla som vill köpa bostad, oavsett om det var ungdomar eller vuxna. Nina Lundström menar att ett bosparsystem inte minst skulle bidra till en kultur för sparande, och att det norska Boligsparandet är en lämplig modell att snegla på. Även enskilda riksdagsledamöter från andra partier, t.ex. socialdemokraterna, har lagt motioner om bosparande, och Nina Lundström var hoppfull om en flerpartiöverenskommelse så småningom. Hon konstaterade också nöjt att liberalerna går till val med förslaget att införa ett skattegynnat bosparande till den som vill spara till sin första egna bostad.
I Norge äger åtta av tio sin egen bostad, berättade Caroline Rathem, sparchef på DNB i Norge. Norges skattegynnade bosparande BSU (Boligsparing for ungdom) infördes 1992 efter en lång period av hög inflation och låg sparkvot och som ett initiativ för att hjälpa ungdomar in på bostadsmarknaden. Precis som i Sverige har priserna på den norska bostadsmarknaden ökat kraftigt. ”Ett har vi lyckats med”, sa Caroline, ”och det är att få ungdomar att spara!” Det norska systemet tillåter ett sparande på upp till 25 000 norska kronor per år med ett maxbelopp på 300 000 kronor. Personer mellan 18-34 år kan öppna ett bosparkonto på sin bank. Insättningarna ger skatteavdrag från inkomstskatt på 20 procent av sparbeloppet, vilket innebär ett skatteavdrag med upp till 5 000 kronor per år. Dessutom är sparräntan betydligt högre än på andra konton. Pengarna på kontot kan användas till att köpa en första bostad, eller till att göra amorteringar. Det norska systemet har fått upp sparandet bland unga, men det finns en debatt kring träffsäkerheten.
Emma Persson, Linn Matic och Caroline Rathem
I den efterföljande paneldiskussionen ledd av Gustav Sjöholm, sparekonom på Fondbolagens förening, var man överens om att något måste göras för att hjälpa unga in på bostadsmarknaden. I panelen deltog även Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar. Hon menade att det behövs olika bosparalternativ anpassade efter behov. I Norge finns inte samma vana att spara i fonder som i Sverige, utan de flesta sparar på sparkonto. Om man sparar långsiktigt på sparkonto har man inte fått en bra rådgivning, sa Emma. Varför inte börja bosparandet i tidigare åldrar, kanske ska det finnas något generationsfondsliknande alternativ, och även andra sparformer. Det behövs ett större grepp och flera olika typer av åtgärder för att komma åt problematiken på bostadsmarknaden. Gustav Sjöholm tackade deltagarna och konstaterade att diskussionen lär fortsätta.
Fondbolagens förening har med hjälp av TNS Sifo Prospera gjort en undersökning som visar att två av tre svenskar är positiva till ett skattegynnat bosparande för unga.