Nyhet Publicerad

Utvärdera beslutade reformer innan premiepensionen görs om på nytt

Regeringen har idag tillsatt en ny utredning av premiepensionssystemet. Riksdagen har helt nyligen beslutat införa en rad åtgärder för att stärka konsumentskyddet i premiepensionen från och med 1 november i år.

Sedan tidigare har kraven på deltagande fondbolag stärkts genom en kraftig skärpning av de samarbetsavtal som Pensionsmyndigheten ingått med fondbolagen. Låt oss därför utvärdera effekterna av dessa genomgripande reformer innan hela premiepensionssystemet stöps om ännu en gång!

 

I den befogade strävan att skydda konsumenterna mot oseriösa aktörer finns det en uppenbar risk att även fördelarna med premiepensionssystemet reformeras bort. Vi får inte glömma att dagens premiepensionssystem har genererat högre pensioner till framtidens pensionärer, och i sin helhet varit mycket framgångsrikt. Premiepensionen har avkastat 7,1 % sedan start jämfört med inkomstpensionens 3,0 %Premiepensionen har avkastat 7,1 % sedan start jämfört med inkomstpensionens 3,0 % (per 2017-12-31). Samtidigt har medborgarna också fått ett legitimt inflytande över en del av den allmänna pensionens placering. 
Värt att notera är att sju av tio sparare är nöjda med hur deras fondsparande är placerat i premiepensionen (Kantar Sifo Prospera 2018), och en klar majoritet av svenskarna tycker att det är bra att ha möjlighet att själv få välja fonder (62 %, Kantar Sifo Prospera 2018). Bland de unga (18-33 år) vill hela 83 % ha möjlighet att välja fonder själv. Denna möjlighet är något som bör behållas, av flera skäl. 
Pensionsspararna vill och ska ha tillgång till ett bra fondtorg med ett brett fondutbud av fonder från seriösa fondbolagföretag. Konkurrensen i utbudet säkerställer att det finns intressanta och relevanta fonder för alla sparare och alla behov. En väl fungerande konkurrens är också viktigt för att vässa det s.k. icke-valsalternativet (AP7). Vi behöver se tillsäkerställa att pensionsspararna får ett bra och seriöst utbud att välja bland, får stöd att görai sina val, och därmed ökar sin förståelse förkunskap om hur vuilka faktorer som bidrar till en god pensionenen i sin helhet fungerar. Detta kan stärka medborgarna även i de delar av pensionen som utgörs av tjänstepension och ett eget sparande.
Med start från halvårsskiftet införs en mängd rad nya krav på fonder som ingår i premiepensionen. Det införs bland annat strängare försäljningsregler än någon annanstans: försäljning av fonder via telefon totalförbjuds. Därtill ställs såväl kvalitativa som kvantitativa krav på de fonder som ska finnas på pensionstorget, och Pensionsmyndigheten har fått en stärkt roll när det gäller att kontrollera att alla regler följs. Det är omfattande och viktiga reformer, som sannolikt kommer att ha önskvärd effekt. Men effekterna av dDen s.k. 29-punktslistan, som ursprungligen var reformförslag från Pensionsmyndigheten, bör utvärderas innan ytterligare stora förändringar av premiepensionen införsgenomförs. 

I den befogade strävan att skydda konsumenterna mot oseriösa aktörer finns det en uppenbar risk att även fördelarna med premiepensionssystemet reformeras bort. Vi får inte glömma att dagens premiepensionssystem har genererat högre pensioner till framtidens pensionärer, och i sin helhet varit mycket framgångsrikt. Premiepensionen har avkastat 7,1 % sedan start jämfört med inkomstpensionens 3,0 % (per 2017-12-31). Samtidigt har medborgarna också fått ett legitimt inflytande över en del av den allmänna pensionens placering. 

Värt att notera är att sju av tio sparare är nöjda med hur deras fondsparande är placerat i premiepensionen (Kantar Sifo Prospera 2018), och en klar majoritet av svenskarna tycker att det är bra att ha möjlighet att själv få välja fonder (62 %, Kantar Sifo Prospera 2018). Bland de unga (18-33 år) vill hela 83 % ha möjlighet att välja fonder själv. Denna möjlighet är något som bör behållas, av flera skäl. 

Pensionsspararna vill och ska ha tillgång till ett brett utbud av fonder från seriösa företag. Konkurrensen i utbudet säkerställer att det finns intressanta och relevanta fonder för alla sparare och alla behov. En väl fungerande konkurrens är också viktigt för att vässa det s.k. icke-valsalternativet (AP7). Vi behöver säkerställa att pensionsspararna får ett bra och seriöst utbud, får stöd att göra sina val, och därmed ökar sin kunskap om vilka faktorer som bidrar till en god pension. Detta kan stärka medborgarna även i de delar av pensionen som utgörs av tjänstepension och ett eget sparande.

Med start från halvårsskiftet införs en rad nya krav på fonder som ingår i premiepensionen. Då införs bland annat strängare försäljningsregler än någon annanstans: försäljning av fonder via telefon totalförbjuds. Därtill ställs från och med 1 november såväl kvalitativa som kvantitativa krav på de fonder som ska finnas på Pensionstorget, och Pensionsmyndigheten har fått en stärkt roll när det gäller att kontrollera att alla regler följs. Det är omfattande och viktiga reformer, som sannolikt kommer att ha önskvärd effekt.

Effekterna av den s.k. 29-punktslistan, som ursprungligen var reformförslag från Pensionsmyndigheten, bör utvärderas innan ytterligare stora förändringar av premiepensionen genomförs.