Konkurrenspolicy Fondbolagens förening

Fondbolagens förening har tagit fram en konkurrenspolicy för att minimera risken för konkurrensbegränsande samarbeten bland medlemsbolagen. Alla medlemsbolag som deltar i arbetsgrupper och andra aktiviteter anordnade inom ramen för föreningens verksamhet bör följa denna policy.

Stockholm 2021-05-17
Konkurrenspolicy Fondbolagens förening

Bakgrund och syfte

Fondbolagens förening med dotterbolaget Fondbolagens förenings Service AB (härefter gemensamt ”Föreningen”) är en branschorganisation för bolag som på olika sätt har intressen i fondbranschen. Föreningens ordinarie medlemmar består av fondbolag verksamma på den svenska marknaden. Därutöver kan medlemskretsen utgöras av andra bolag med anknytning till fondbranschen – så kallade ”associerade medlemmar”. Föreningens ändamål och verksamhet består i (i) att främja fondverksamheten i Sverige, (ii) att utgöra kontaktorgan för fondbolag med verksamhet i Sverige, samt (iii) att i övrigt tillvarata fondandelsägarnas samt fondbolagens gemensamma intressen i samtliga fall som rör fondverksamhet.

Branschorganisationer skapar möten mellan bolag som är varandras konkurrenter, och som därmed ska uppträda oberoende av varandra på marknaden. Flera av de samarbeten som kan komma ifråga inom en branschorganisations verksamhet kan skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens, såsom vägledning om regelefterlevnad eller sammanställning av statistik. Men det finns också en risk för att branschorganisationer kan utgöra en arena för samarbeten som konkurrensreglerna förbjuder.

Denna konkurrenspolicy (”Policyn”) syftar till att sätta ramarna för hur medlemsbolagen, ur ett konkurrensrättsligt perspektiv, förhåller sig till varandra inom ramen för Föreningens verksamhet. Vidare ska policyn etablera vissa åtgärder för att minimera risken för konkurrensbegränsande samarbeten som möjliggörs av den branschsamverkan som Föreningens verksamhet medger. Utgångspunkterna är generell aktsamhet gällande samverkan mellan medlemsbolagen samt transparens inom, och om, den samverkan mellan konkurrenter som Föreningens verksamhet ger upphov till.

Generella regler för Föreningens verksamhet

Eftersom Föreningen utgör en mötesplats för konkurrerande bolag måste konkurrensreglerna noga beaktas av alla som deltar i Föreningens verksamhet. Det är av yttersta vikt att den samverkan som sker inom Föreningen följer den lagstiftning som finns på konkurrensrättens område. En sammanfattning av de konkurrensrättsliga reglerna återfinns i bilaga 1.

Såväl anställda hos Föreningen som representanter för medlemsbolagen ska tillämpa generell aktsamhet i förhållande till de risker för konkurrensbegränsande samarbete som Föreningens verksamhet medför. Det åligger var och en som deltar i verksamheten att tillse att det samarbete som sker inom ramen för Föreningens verksamhet följer konkurrensrättslig lagstiftning samt att inget olagligt samarbete mellan medlemsbolag bedrivs i något av de forum som Föreningen tillhandahåller.

Arbetsgrupper

Föreningens medlemmar kan samverka med branschkollegor och påverka i viktiga frågor genom att delta i Föreningens arbetsgrupper. Arbetsgrupperna utgör ett stöd för kansliet och kansliet ansvarar för slutligt resultat. Viktigare frågor, såsom vägledningar och riktlinjer, remitteras till alla medlemmar innan beslut tas av kansliets VD eller styrelsen.

Medlemsbolagen avgör själva vem eller vilka som ska representera dem i respektive arbetsgrupp och registrerar representanter i de permanenta arbetsgrupperna genom att anmäla dessa till kansliet. Dessa arbetsgruppsmedlemmar får kallelser till den verksamhet som bedrivs inom ramen för den aktuella arbetsgruppen. Utöver de permanenta arbetsgrupperna kan Föreningen även kalla till temporära projektgrupper som får till uppgift att arbeta med specifika frågor av övergående natur.

Verksamheten i respektive arbetsgrupp ska vara tydligt beskriven och avgränsad så att det tydligt framgår vilka områden som behandlas inom respektive arbetsgrupp. Information om kommande möten ska lämnas i god tid före mötesdatum och arbetsgruppen ska inför mötet informeras om vilka frågor som ska avhandlas. Agendapunkter där innehållet inte på förhand kan utläsas, såsom “övriga frågor”, bör undvikas. Om ej föranmälda diskussionspunkter ändå avhandlas vid mötet bör särskild uppmärksamhet gällande konkurrensreglerna iakttas. Mötet ska dokumenteras med hjälp av protokoll eller minnesanteckningar, och denna dokumentation ska distribueras till medlemmarna snarast möjligt efter avslutat möte. Av dokumentationen bör åtminstone framgå vilka frågor som avhandlats. Minnesanteckningar och arbetsresultat från temporära arbetsgrupper delas i de permanenta arbetsgrupper som hanterar liknande frågor.

Konkurrenskänsliga frågor får inte diskuteras och om något förhållande som står i strid med konkurrensreglerna berörs vid mötet ska detta påtalas och noteras i mötesdokumentationen. Mötesordförande och mötesdeltagare ska invända mot och avbryta en diskussion om det som diskuteras står i strid med konkurrensreglerna. Mötesdeltagare kan lämna mötet om de bedömer att det som diskuteras är konkurrensrättsligt olämpligt och detta ska då noteras i minnesanteckningarna.

Deltagande vid Föreningens möten och sammankomster

Det åligger var och en som deltar i Föreningens möten och sammankomster att tillse att denne förstår och fullt ut agerar i enlighet med gällande konkurrensregler. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, ett förbud att;

diskutera eller avslöja kommersiellt känslig information gällande exempelvis prissättning och rabatter, prisstrategier, kostnader, villkor, affärsrelaterade beräkningsmetoder, marginaler, marknadsandelar (som inte framgår av fondernas publika rapportering), uppgifter om leverantörer och uppköpsvillkor,

diskutera eller besluta om uppdelning av marknader (oavsett om uppdelningen är geografisk eller om den avser produkter eller kunder) eller bojkott av leverantör eller kund.

Medarbetare vid Föreningens kansli ska påminna deltagare vid möten eller sammankomster om deras skyldigheter enligt gällande konkurrensregler och vid behov avbryta tveksamma diskussioner.

Koden, riktlinjer, vägledningar och principiella PM

Föreningen har tagit fram “Svensk kod för fondbolag” (“Koden”) som Föreningens medlemmar ska förhålla sig till enligt principen “följ eller förklara”. Koden innehåller regler som går utöver lagkraven och har till syfte att främja en sund fondverksamhet och värna förtroendet för fondbranschen. På flera områden har Föreningen dessutom tagit fram riktlinjer och vägledningar, vilka på olika sätt ger ledning åt branschens aktörer i specifika frågor. Riktlinjer är bindande för Föreningens medlemmar enligt principen “följ eller förklara” medan vägledningar snarare är att betrakta som tolkningsstöd.

Dokument som påbjuder eller avråder från vissa ageranden eller som på annat sätt ger tolkningsstöd till branschens aktörer kan i allmänhet medföra risk för samordning av branschaktörernas agerande på marknaden, på sätt som kan strida mot konkurrensreglerna. Föreningen bör därför iaktta generell aktsamhet, med avseende på konkurrensrättsliga aspekter, vid framtagande av självregleringar och andra tolkningsstöd. Riktlinjer och vägledningar bör som huvudregel publiceras på Föreningens webbplats för användning av såväl medlemsbolag som bolag utanför medlemskretsen.

Vid sidan av riktlinjer och vägledningar har Föreningen också tagit fram ett antal principiella PM som belyser flera legala aspekter av vissa för branschens aktörer aktuella tillämpningsfrågor. Dessa är inte avsedda att utgöra vägledningar eller tolkningsstöd och publiceras i regel inte på Föreningens webbplats. Principiella PM bör emellertid omfattas av samma aktsamhetsprincip som gäller för riktlinjer och vägledningar.

Arbetet med att ta fram och uppdatera riktlinjer och vägledningar bedrivs inom ramen för Föreningens arbetsgrupper. Samtliga medlemsbolag får delta vid de möten som hålls i respektive arbetsgrupp genom den eller de representanter som anmälts till Föreningen. Agenda/dagordning ska upprättas för de arbetsgruppsmöten där framtagande av, eller ändringar i, riktlinjer eller vägledningar behandlas. Vid mötet ska också minnesanteckningar föras genom kansliets försorg. Av minnesanteckningarna bör framgå vilka medlemsbolag som representerats vid mötet, vilka frågor som diskuterats samt vilka beslut som fattats.

Bindande riktlinjer remitteras alltid till alla medlemmar i Föreningen.

Insamling av data

I den mån Föreningen samlar in data från medlemsbolag eller öppna källor för statistiska ändamål ska den samlade statistiken, så långt detta är möjligt, göras tillgänglig på Föreningens webbplats, åtminstone i aggregerad form. Statistik om medlemsbolag eller andra aktörer får inte insamlas och distribueras till medlemsbolagen på sådant sätt att detta riskerar att utgöra ett konkurrensbegränsande samarbete.

Föreningen samlar regelbundet in uppgifter om dagliga NAV-kurser (nettoandelsvärden) för fonder, vilka vidarebefordras till ett antal distributörer genom NAV-center. Den insamling av data som bedrivs inom ramen för NAV-center utgör en fristående del av verksamheten i förhållande till Föreningens roll som branschorganisation. Såväl rapportering till, som distribution av information från NAV-center är öppet för alla, även icke-medlemmar.

 


Bilaga 1: Översiktlig beskrivning av konkurrensreglerna

Inledning

Denna bilaga innehåller en sammanfattning av de konkurrensregler som är gällande per april 2021. Sammanfattningen är avsedd att ge användaren av Policyn en översiktlig uppfattning om konkurrensreglernas huvudprinciper. Men den bild av konkurrensreglerna som presenteras i det följande är inte fullödig och var och en som på något sätt deltar i Föreningens verksamhet har alltjämt ett ansvar att se till att ha tillräcklig kännedom om reglernas innebörd för att kunna följa dessa fullt ut.

Den första delen av beskrivningen, ”konkurrenslagen i korthet”, är hämtad från den beskrivning som Konkurrensverket lämnar på sin webbplats. Texten är inte förändrad i sak, men vissa delar som inte bedömts relevanta för Föreningens verksamhet har utelämnats. Den andra delen berör mer specifikt konkurrensrättsliga aspekter av branschorganisationers verksamhet. Denna del bygger huvudsakligen på utdrag ur Konkurrensverkets rapport 2008:1 om samarbeten inom branschorganisationer

Konkurrenslagen i korthet

2.1 Konkurrenslagens centrala förbudsbestämmelser

Konkurrenslagen innehåller två centrala förbudsbestämmelser, en som förbjuder konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och en som förbjuder företag med en dominerande ställning att missbruka sin marknadsmakt.

Enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen och art. 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är det förbjudet med konkurrensbegränsande samarbete mellan företag som märkbart hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen. Reglerna förbjuder till exempel överenskommelser om priser, informationsutbyte eller exklusivitetsavtal.

Enligt 2 kap. 7 § konkurrenslagen och art. 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är det förbjudet för företag med en dominerande ställning att missbruka sin marknadsmakt. Företaget får till exempel inte försvåra för nya aktörer att ta sig in på marknaden eller genom underprissättning.

Det första förbudet gäller när företag samarbetar för att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen. Förbudet gäller både horisontella och vertikala samarbeten. Karteller är till exempel ett förbjudet samarbete. För att ett samarbete ska vara förbjudet krävs det enligt konkurrenslagen att konkurrensen begränsas eller snedvrids på ett märkbart sätt. Det innebär att samverkan mellan företag med till exempel mycket låga marknadsandelar kan vara undantagna från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

Det andra förbudet gäller när företag missbrukar sin dominerande ställning på marknaden. Ett företag kan anses ha en dominerande ställning bland annat om det har stor marknadsandel, över 40 procent, men det görs alltid en bedömning av flera olika omständigheter. Det är inte förbjudet att vara dominerande. Däremot är det förbjudet att missbruka sin marknadsmakt.

2.2 Undantagsregler

Det finns ett generellt och ständigt gällande undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, som kallas legalundantaget. Ett avtal, beslut eller beteende kan vara lagligt om företaget kan visa att det uppfyller de villkor som fastställs i undantagsregeln. Företaget bedömer själva om avtalet eller beteendet uppfyller de villkor som fastställts i lagen. Konkurrensverket är inte bundet av företagets bedömning och kan alltså komma till en annan slutsats än företaget.

För att undantag ska beviljas måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Företagen måste visa att de uppfyller samtliga följande förutsättningar:

Samarbetet bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja teknisk eller ekonomisk utveckling.

Konsumenterna ska få en skälig del av den vinst som uppkommer genom samarbetet.

Samarbetet inte begränsar konkurrensen mer än vad som är nödvändigt för att uppnå de positiva effekterna.

Konkurrensen får inte sättas ur spel för en väsentlig del av de produkter eller tjänster som samarbetet avser.

När det gäller det första villkoret kan exempelvis ett specialiseringsavtal eller ett avtal om forskning och utveckling förbättra produktionen genom att leda till minskade produktionskostnader eller ökad produktivitet.

Positiva effekter för konsumenterna kan vara lägre priser, bättre service eller nya, förbättrade produkter.

Särskilt om branschorganisationer

Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbeten är tillämpligt på avtal och samordnade förfaranden samt på beslut av företagssammanslutningar. Dessa begrepp gör det möjligt att skilja på ett företags ensidiga agerande och samverkan eller samordning mellan företag. En branschorganisation är ansvarig för ageranden som bedöms utgöra ett beslut av en företagssammanslutning. Eftersom branschorganisationer utgör ett samarbete mellan medlemsföretag kan medlemmarna hållas ansvariga för det som branschorganisationen gör på deras uppdrag.

Samordning som omfattas av konkurrensreglerna är sådan som består i att minst ett företag gentemot ett annat företag åtar sig att uppträda på ett visst sätt eller i att kontakter dem emellan leder till att osäkerheten om deras beteende på marknaden undanröjs eller åtminstone minskar väsentligt. Därmed kan samordning ske i form av åtaganden som styr marknadsbeteendet hos åtminstone ett av företagen och i form av arrangemang som påverkar marknadsbeteendet hos åtminstone ett av företagen genom att de ändrar incitamenten för detta företag.

Samordningen behöver inte vara uttrycklig utan den kan också vara underförstådd.

Ett avtal, samordnat förfarande eller beslut av en företagssammanslutning är konkurrensbegränsande om det är sannolikt att det har en märkbar negativ inverkan på konkurrensparametrarna på den aktuella marknaden, såsom priser, produktion, innovation samt produkters kvalitet och mångfald. Bedömningen av om en styrning av, eller en påverkan på, marknadsbeteendet är konkurrensbegränsande ska göras mot bakgrund av den faktiska konkurrenssituation som skulle råda om avtalet inte fanns.

Ett avtal är konkurrensbegränsande om det har till syfte eller resultat att begränsa konkurrensen. Avtal som har till syfte att begränsa konkurrensen är sådana som redan i sig är av en sådan art att de kan leda till att detta syfte uppnås. När arten av ett avtal ska bedömas sker detta utifrån dess innehåll och dess objektiva syften.

Det sätt på vilket ett avtal genomförs i praktiken kan avslöja ett syfte att begränsa konkurrensen, trots att det formella avtalet inte innehåller någon uttrycklig bestämmelse om detta. Bevis för företagens subjektiva avsikt att begränsa konkurrensen är en relevant faktor men inte ett nödvändigt villkor. Avtal som har till resultat att begränsa konkurrensen är sådana som har faktiska eller potentiella konkurrensbegränsande verkningar. Ett sådant resultat förutsätter att den som påstår detta kan visa negativa effekter på den relevanta marknaden med en rimlig grad av sannolikhet. Sådana negativa effekter måste också vara märkbara. Vid bedömning om samarbetet påverkar konkurrensen på ett märkbart sätt spelar samarbetsparternas marknadsandel och storlek en viktig roll.

Det mest uppenbart otillåtna bruket av en branschorganisation är när medlemsföretagen använder den som ett forum för möten och diskussioner om att upprätta och administrera en kartell.