Föreningen har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad promemoria.
I promemorian lämnas förslag till en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter (Priip-förordningen). Genom Priip-förordningen införs krav på tillhandahållande av faktablad för Priip-produkter. Som konstateras i promemorian har fondbolag medgetts ett undantag från att tillämpa förordningens bestämmelser till och med den 31 december 2019. Detta mot bakgrund av att fondbolag sedan lång tid tillbaka tillhandahåller fondfaktablad i enlighet med EU:s fondreglering (UCITS-direktivet). Kommissionen ska senast år 2018 göra en översyn av Priip-regelverket, där det bl.a. ska bedömas huruvida fondfaktabladet ska kvarstå eller om det ska ersättas av Priip-faktabladet (artikel 33.1 andra stycket i Priip-förordningen). Det står således inte klart att fondfaktabladet ska ersättas av Priip-faktabladet per den 1 januari 2020. I lagförslaget anges emellertid att lagen träder i kraft för fondbolag den 1 januari 2020. Föreningen anser med hänsyn till det anförda att bestämmelsen bör strykas.
När det gäller undantaget för fondfaktablad vill föreningen i detta sammanhang framföra några synpunkter. Fondfaktabladet har sedan lång tid utformats och anpassats för att ge konsumenter den mest viktiga förköpsinformationen om en fond. Priip-faktabladet framstår inte, såsom det utvecklats på nivå 2, som anpassat för fonder. Ett exempel är att information som behövs för att få en bild av fondens resultat - historisk avkastning - inte får lämnas i Priip-faktabladet. Det råder för närvarande diskussioner inom EU om huruvida Priip-faktabladet är lämpligt ur ett konsumentperspektiv. Mot den bakgrunden framstår det enligt föreningens mening inte som sannolikt att Priip-faktabladet skulle komma att ersätta fondfaktabladet år 2020, i vart fall inte utan stora justeringar.
Såvitt gäller konsekvenserna av Priip-regleringen kan föreningen konstatera följande. I den utsträckning fonder ingår i andra produkter, framför allt fondförsäkringar, kommer fondbolag utöver att ta fram fondfaktablad även att behöva lämna information som krävs för att försäkringsbolag ska kunna ta fram Priip-faktablad. Såtillvida innebär regelverket en ökad börda för fondbolag. Det innebär också att kunder kommer att erhålla olika typer av information om fonder beroende på hur de säljs, vilket framstår som kontraproduktivt i förhållande till syftet med regleringen. Utländska AIF-fonder, som i sitt hemland måste ta fram ett Priip-faktablad, kommer vid marknadsföring i Sverige även att behöva ta fram ett fondfaktablad vilket innebär en ökad börda för dem.
Priip-förordningen innehåller regler om marknadsföringsmaterial (artikel 9) och om befogenhet för behörig myndighet att meddela förbud mot viss marknadsföring (artikel 24.2 a och b). Av promemorian framgår att Finansinspektionen är tänkt att utöva tillsyn över marknadsföringen och även kunna ingripa mot den (s. 17). Föreningen saknar analys av hur detta förhåller sig till Konsumentverkets och Konsumentombudsmannens tillsyn och befogenheter. I annan finansiell lagstiftning som innehåller informationskrav är det vanligt att en hänvisning görs till marknadsföringslagen (2008:486), se t.ex. 4 kap. 20 § tredje stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder, LVF. Någon motsvarighet föreslås inte i nu aktuell lagstiftning. Föreningen efterlyser resonemang kring vad detta innebär för tillämpningen.
Föreningen förordar att regler om Finansinspektionens möjlighet att förelägga om viss åtgärd tas upp under rubriken ”Ingripanden” för att bättre överensstämma med systematiken i lagstiftning som gäller för andra finansiella företag (jfr 12 kap 1 § LVF). Av 9 § förslaget framgår att ingripande ”sker genom beslut om sanktionsavgift”. Det ger intrycket att sanktionsavgift är den enda ingripandemöjligheten som står till buds. Föreningen menar att mindre allvarliga överträdelser, såsom en felaktig formulering i faktabladet, bör kunna hanteras genom föreläggande. Det bör således framgå att föreläggande kan användas som ett alternativ till att besluta om sanktionsavgift.
Föreningen instämmer i det resonemang som förs i promemorian om att de belopp för sanktionsavgifter som föreskrivs i förordningen är väl tilltagna med svenska mått mätt. Det är därför rimligt att förordningens minimibelopp för sanktionsavgifter införs som maximibelopp både för juridiska och fysiska personer.
Fondbolagens förening
Helene Wall Sigrid Hultman
chefsjurist jurist