Revisorns skadeståndsansvar (SOU 2016:34)

Fondbolagens förening har givits möjlighet att besvara rubricerad remiss. Föreningen vill lämna följande synpunkter på betänkandet.

I slutbetänkandet har lämnats ett fåtal förslag till justeringar i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen. Dels förtydligas att om det blir fråga om jämkning när någon är skadeståndsskyldig ska hänsyn vid jämkningen tas till ansvarsfördelningen mellan bolagsorganen, dels föreslås att det i årsredovisningen ska upplysas om huruvida ansvarsförsäkring föreligger för vd och styrelse. Föreningen har inga invändningar mot dessa förslag. 

Därutöver föreslår utredningen att bolaget och revisorn genom avtal ska kunna begränsa revisorns ersättningsskyldighet för skador som inte orsakats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Avtalet ska vara bindande för bolaget förutsatt att det är skäligt och godkänns av stämman med enkel majoritet. Föreningen har flera invändningar mot detta förslag och avstyrker det i sin helhet. 

Revisorns skadeståndsansvar

Regeringen har givit utredningen i uppdrag att ”överväga om ansvarsfördelningen mellan bolagsorganen kan förtydligas i något avseende”. Utredaren ska i denna del utgå ifrån och värna den svenska modellen för bolagsstyrning. 

Inledningsvis menar föreningen att utredningens förslag att ge bolaget möjlighet att med efterföljande godkännande av bolagsstämman med enkel majoritet begränsa revisorns ansvar för oaktsamhet inte ligger inom ramen för utredningsdirektivet. Utredningen har konstaterat att någon otydlighet i ansvarsfördelningen mellan bolagsorganen inte finns, därmed har utredningen uppfyllt sitt uppdrag att överväga behovet av att förtydliga ansvarsfördelningen. Något uppdrag att begränsa revisorns ansvar har inte funnits.

En möjlighet att genom avtal begränsa revisorns ansvar skapar stor osäkerhet för aktieägarna. En blivande aktieägare måste innan varje investering förvissa sig om situationen i det enskilda bolaget för att veta vilka begränsningar som gäller, någonting som fördyrar och försvårar kapitalanskaffningsprocessen. 

För övrigt vill föreningen framhålla hur svårt det är för aktieägarna att på bolagsstämma ta ställning till huruvida ett avtal om att begränsa revisorns ansvar är lämpligt eller ej för bolaget. Skador på bolaget går inte att förutse i förväg och det är näst intill omöjligt för aktieägarna att bedöma hur stort ett möjligt skadeståndsansvar bör vara.  

Vidare har utredningen inte kommenterat den situationen som skulle uppstå om bolagsstämman inte godkänner ett avtal om ansvarsbegränsning för revisorn. Skulle ett sådant beslut medföra att bolaget står utan revisor? I så fall kan aktieägarna känna sig tvingade att rösta för ett avtal om ansvarsbegränsning för att inte bli utan sitt kontrollorgan.  

Inskränkning av minoritetsskyddet

En av grundpelarna i den svenska bolagsstyrningsmodellen är minoritetsskyddet. Detta kommer till uttryck bland annat i aktiebolagslagens regler om begäran om skadestånd till bolaget som ger en minoritet bestående av minst en tiondel av aktieägarna rätt att vid bolagsstämma biträda ett förslag om att väcka skadeståndstalan och även i eget namn föra talan för bolagets räkning (ABL 29 kap 7-9 §§). Minoritetsskyddet har utvecklats över tid i syfte att skydda minoriteten och utgör en del i ett regelverk som balanserar majoritetens respektive minoritetens intressen. 

Förslaget synes syfta till att ge möjlighet att begränsa revisorns ansvar i förhållande till bolaget men utredningen har inte kommenterat hur detta avtal förhåller sig till minoritetens rätt att i eget namn föra talan om skadestånd till bolaget (29 kap 9 §). Föreningen kan inte se annat än att ett avtal mellan bolaget och revisorn som godkänts av bolagsstämman även skulle bli gällande mot en aktieägarminoritet som vill föra talan om skadestånd till bolaget på grund av revisorns oaktsamhet. Förslaget innebär följaktligen en inskränkning av minoritetsskyddet. Föreningen har starka invändningar mot en sådan åtgärd. Utredningen har inte anfört skäl som motiverar varför minoriteten ska fråntas ett av de verktyg som över tid utvecklats för att skydda den. 

Lika lite har utredningen redovisat hur den föreslagna regeln förhåller sig till 29 kap 8 § som handlar om att en förlikning om skadestånd till bolaget bara får träffas av bolagsstämman och bara under förutsättning att en tiondel av aktieägarna inte röstar emot den. En avtalad ansvarsbegränsning skulle kunna liknas vid en förtida förlikning med den skillnaden att aktieägarminoritetens rätt att rösta emot förlikningen inte erkänts. 

 

Konsekvenser av förslaget

De beskrivna konsekvenserna av förslaget att ge rätt att begränsa revisorns ansvar är mycket knapphändiga i betänkandet. Föreningen vill mot bakgrund av invändningarna ovan framhålla att den svenska bolagsstyrningsmodellen är en garant för svenska noterade bolags trovärdighet. Inskränkningar i grundpelarna för denna modell, där minoritetsskyddet ingår, rubbar förutsättningarna för en fungerande svensk kapitalmarknad. 

Fondbolagens förening 

Lena Falk, jurist