Fondbolagens förening har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslagna ändringar i föreskrifter om värdepappersfonder och förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Syftet med ändringarna är att genomföra vissa av de informationskrav som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang (ändringsdirektivet).
Föreningen ser positivt på att ändringsdirektivet genomförs utan utvidgning av dess tillämpningsområde, s.k. gold plating, och att Finansinspektionen föreslår att skyldigheten att ta in informationen i årsberättelsen inte ska gälla om informationen redan är tillgänglig för allmänheten. Detta ger fondförvaltarna ökade möjligheter att utforma informationen till andelsägarna på ett mer ändamålsenligt sätt.
Föreningen har några synpunkter på utformningen av förslagen.
Den nya föreslagna rubriken
Den nya rubriken, ”Informationskrav för vissa aktieägarengagemang”, är något svårbegriplig och till viss del missvisande då informationskravet gäller oavsett om något aktieägarengagemang finns eller inte. Informationskravet gäller förutsatt att fonden har minst en institutionell investerare bland andelsägarna och placerar i aktier upptagna till handel på en reglerad marknad och är utgivna av bolag inom EES. En lämpligare rubrik kunde vara ”Informationskrav för vissa värdepappersfonder” respektive ”Informationskrav för vissa specialfonder”.
Krav på information om hur investeringsstrategin bidrar till utvecklingen
Fondbolagens förening anser att kravet på att redovisa hur fondens investeringsstrategi bidrar till utvecklingen av fondens tillgångar på medellång till lång sikt varken är förenligt med ändringsdirektivet eller med regeringens förslag till genomförande.
Enligt direktivet (artikel 3 i punkt 1) ska kapitalförvaltare redovisa för institutionella investerare hur deras investeringsstrategi och genomförandet av den överensstämmer med deras överenskommelse och bidrar till utvecklingen av den institutionella investerarens eller fondens tillgångar på medellång till lång sikt. I prop. 2018/19:56 konstaterar regeringen att en konsekvens av likabehandlingsprincipen är att en fondandelsägare inte får träffa några särskilda överenskommelser med kapitalförvaltare. Regeringen konstaterar att ”Ändringsdirektivets krav på att kapitalförvaltaren ska redogöra för hur överenskommelsen påverkar fondens utveckling är därför inte tillämpligt” (s. 60). Vidare konstateras att för andra fonder än värdepappersfonder och specialfonder kan en investerare ges förmånligare villkor om det framgår av fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk. Direktivets krav på information om hur överenskommelsen påverkar fondens utveckling är därför tillämplig i dessa fall och bör kunna lämnas direkt till den institutionella investeraren (s. 60–61). Enligt Fondbolagens förening är det tydligt att det är regeringens avsikt att det aktuella kravet inte ska tillämpas på värdepappersfonder och specialfonder.
Finansinspektionen har angett i remisspromemorian att man har för avsikt att utforma kraven med 10 kap. 6 a § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder som utgångspunkt, för att undvika omotiverade skillnader mellan olika företagstyper. Föreningen vill uppmärksamma inspektionen på att regeringen inte föreslår något krav på att den nu aktuella informationen ska ingå i årsberättelsen för alternativa investeringsfonder, istället ska sådan information lämnas direkt till en institutionell investerare under förutsättning att en överenskommelse faktiskt har ingåtts (se förslag till ändring i 10 kap. 6 a § respektive 12 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Enligt föreningens mening bör därför första punkten i den föreslagna 31 kap. 54 a § FFFS 2013:9 respektive 12 kap. 15 § FFFS 2013:10 utgå.
Fondens omsättningskostnader
Enligt andra punkten i den föreslagna 31 kap. 54 a § FFFS 2013:9 respektive 12 kap. 15 § FFFS 2013:10 ska information om ”fondens omsättningskostnader” lämnas. För värdepappersfonder och specialfonder beräknas redan idag transaktionskostnader (31 kap. 25 § andra stycket FFFS 2013:9 och för beräkningsmodell se Fondbolagens förenings riktlinjer för redovisning av nyckeltal avseende svenska värdepappersfonder och specialfonder). Det kommer således att finnas skyldighet för fondbolaget att redovisa både fondens omsättningskostnader och transaktionskostnader. Det är enligt föreningens mening oklart om det är någon skillnad på omsättnings- respektive transaktionskostnader. Mot bakgrund av den diskussion som pågår på EU-nivå om redovisning av transaktionskostnad har föreningen förståelse för att Finansinspektionen väljer att använda begreppet omsättningskostnader, som också är det begrepp som används i direktivet. Till dess att ytterligare vägledning ges antingen på EU-nivå eller av Finansinspektionen, kan föreningen konstatera att beräkningen av omsättningskostnader sannolikt kommer att ske på ett sätt som motsvarar beräkningen avseende transaktionskostnader.
Röstningsrådgivare
Enligt artikel 3 i punkt 1 ska informationskraven för fondförvaltare inbegripa rapportering om ”anlitande av röstningsrådgivare”. I den engelska versionen av direktivet anges att informationskraven ska omfatta rapportering ”on the use of proxy advisors for the purpose of engagement activites”. Finansinspektionen föreslår dock i tredje punkten i 31 kap. 54 a § FFFS 2013:9 respektive 12 kap. 15 § FFFS 2013:10 att informationen ska omfatta ”de röstningsrådgivare som anlitats för engagemang i de bolag som har gett ut de aktier som ingår i fonden”. Enligt föreningens mening innebär direktivets skrivning i denna del inte något krav på att namnge de röstningsrådgivare som använts utan en redogörelse för huruvida röstningsrådgivare använts eller inte. Även den engelska språkversionen ger stöd för en sådan tolkning. I annat fall borde rimligtvis formuleringen ”de röstningsrådgivare som anlitats” använts istället. Föreningen anser därför att Finansinspektionens förslag till genomförande går längre än vad som föreskrivs enligt direktivet. Föreningen kan dock konstatera att regeringen förslagit, för andra alternativa investeringsfonder än specialfonder, att direktivets krav i denna del genomförs på motsvarande sätt som inspektionen föreslår. Föreningen har för avsikt att hos regeringen begära en rättelse av genomförandet i denna del. Även vad gäller kravet om information om intressekonflikter som uppkommit i samband med engagemanget kan regeringens förslag till genomförande av direktivet ifrågasättas. Föreningen noterar dock att i detta fall har inspektionen valt en bättre och mer direktivnära lösning.
Möjligheten att lämna information på annat sätt
Föreningen är positiv till Finansinspektionens förslag om att information som redan är tillgänglig för allmänheten inte behöver tas med i redogörelsen. För att skapa ytterligare möjligheter för fondförvaltare att lämna ändamålsenlig information till andelsägarna föreslår föreningen att det ska vara möjligt att redovisa den efterfrågade informationen för samtliga aktier.
FONDBOLAGENS FÖRENING
Anna Larris
senior jurist