Remissvar avseende förslag till nya regler om produktingripande och ändringar i regler om värdepappersrörelse (FI Dnr 18-21905)

Fondbolagens förening har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslag till nya regler om produktingripande och ändringar i regler om värdepappersrörelse.

Nya bestämmelser om produktingripande

Föreningen har inga synpunkter i sak vad gäller förslagen till nya bestämmelser om produktingripande. Föreningen har dock tidigare (remissvar avseende Fi2018/02262/V) konstaterat att en konsekvens av att beslut om ingripande anges i en föreskrift i stället för i ett förvaltningsbeslut är att beslutet inte kommer att kunna överklagas. Föreningen ställdes sig då tveksam till huruvida produktingripande som anges i föreskrift är förenligt med artikel 74.1 i MiFID 2, av vilken framgår att medlemsstaterna ska se till att alla beslut som fattas i enlighet med bestämmelserna i MiFIR kan överklagas i domstol. Produktingripanden enligt artikel 42 i MiFIR torde ses som ett sådant beslut (se t.ex. punkten 5 ”beslut om att införa ett förbud eller begränsning”).

Nya bestämmelser om provabonnemang på investeringsanalys

Både fondbolag och AIF-förvaltare kan lämna råd om fondandelar inom ramen för fondverksamheten (se 2 kap. 17 g § lagen [2004:46] om värdepappersfonder respektive 8 kap. 1 a § lagen [2013:561] om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Det kan dock inte bli fråga om någon oberoende investeringsrådgivning, vilket innebär att bestämmelsen i 9 kap. 22 § lagen (2007:582) om värdepappersmarknaden inte blir tillämplig. Av Finansinspektionens remisspromemoria (s. 16) framgår vilka verksamheter, utförda av fondbolag och AIF-förvaltare, som omfattas av bestämmelserna om tredjepartsersättningar. I sista strecksatsen nämns särskilt AIF-förvaltare som lämnar råd till kunder om andelar i alternativa investeringsfonder i andra fall än vad som avses i 3 kap. 2 § andra stycket 4 lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, dvs. inom ramen för fondverksamheten. Fondbolags rådgivning inom ramen för fondverksamheten nämns dock inte. Det är föreningens uppfattning att de föreslagna bestämmelserna om provabonnemang på investeringsanalys inte blir tillämpliga för varken AIF-förvaltare som lämnar råd till kunder om andelar i alternativa investeringsfonder inom ramen för fondverksamheten eller när fondbolag tillhandahåller motsvarande rådgivning.

Vad gäller utformningen av förslaget i 7 kap. 7 § 5 FFFS 20017:2 anser föreningen att den tredje strecksatsen riskerar att bli mycket begränsande. Bolagen som erbjuder respektive tar emot provabonnemang på analys kan ha affärsförbindelser med varandra där det utgår ersättningar utan att detta har någon koppling till provabonnemanget. Ett förtydligande av vad som anses i denna del skulle välkomnas.

Föreningen anser att det kan ifrågasättas om en uttömmande lista i föreskrifter är det mest ändamålsenliga sättet att reglera vad som är att betrakta som en mindre icke-monetär förmån enligt 9 kap. 22 § andra stycket lagen om värdepappersmarknaden, särskilt mot bakgrund av frekvensen med vilken ESMA publicerar nya frågor och svar på området.

 

FONDBOLAGENS FÖRENING

 

Anna Larris, jurist