Fondbolagens förening har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen i rubricerad promemoria. I promemorian föreslås lagstiftningsåtgärder som är nödvändiga för att förordning 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel transparent och standardiserad värdepapperisering ska kunna tillämpas i Sverige.
I promemorian föreslås att det i lagen (2004:46) om värdepappersfonder införs en ny paragraf, 5 kap. 26 §, som anger att, om ett fondbolag exponeras för en värdepapperisering som inte längre uppfyller de krav som anges i förordningen ska fondbolaget agera och vidta korrigeringsåtgärder i de berörda fondandelsägarnas intresse, när det är lämpligt. Motsvarande skrivning föreslås även införas i en ny paragraf, 8 kap. 3 a §, i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Någon beskrivning av vilka korrigerande åtgärder som skulle kunna bli aktuella lämnas inte i promemorian. Föreningen noterar att ”korrigerande åtgärder” är ett begrepp som används i Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013/EU av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn (AIF-förvaltarförordningen). De krav som enligt AIF-förvaltarförordningen åläggs förvaltare av alternativa investeringsfonder i samband med att en fond exponeras för en värdepapperisering förefaller dock mer begränsade än vad som föreskrivs i den nu aktuella förordningen om värdepapperisering (se artikel 51–54 i AIF-förvaltarförordningen). De exempel på ”korrigerande åtgärder” som nämns i skäl 69 i AIF-förvaltarförordningen är risksäkring, försäljning eller minskning av exponeringen eller att kontakta den part som åsidosätter behållandekravet. Föreningen förutsätter att det är denna typ av åtgärder som kan komma i fråga även enligt de nu föreslagna bestämmelserna. Det vore dock önskvärt om detta kunde förtydligas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Föreningen har även några synpunkter på utformningen av de nya bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder respektive lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Av 4 kap. 2 § första stycket lagen om värdepappersfonder, framgår att fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor som rör en värdepappersfond och att fondbolaget vid förvaltningen av fonden alltid handlar i eget namn och därvid anger fondens beteckning. Det är dock fondens medel som placeras, inte fondbolagets. Mot den bakgrunden bör man, enligt förenings mening, överväga om inte formuleringen ”om en fond exponeras för en värdepapperisering” är att föredra.
Vad gäller den hänvisning till andelsägarnas gemensamma intresse som föreslås anser föreningen att formuleringen är olycklig då den kan tolkas som att korrigeringsåtgärder alltid är i fondandelsägarnas gemensamma intresse. Vad som avses är sannolikt att åtgärderna ska vidtas med beaktande av fondandelsägarnas intressen. Med det torde avses detsamma som i 5 kap. 25 § lagen om värdepappersfonder, dvs. att en åtgärd ska vidtas bara om det är i andelsägarnas intresse.
Föreningen anser att den föreslagna formuleringen ”de berörda” (fondandelsägarna) bör strykas. Samtliga fondandelsägare i en fond som exponeras mot en värdepapperisering torde bli berörda då andelsägarna äger fonden och dess innehav gemensamt. I den engelska versionen av förordningen om värdepapperisering framgår det tydligt att ordet ”berörda” hänför sig till vilken fond, inte till vilka fondandelsägare. Föreningen anser att det vore lämpligt att följa den systematik som framträder i 5 kap. i lagen om värdepappersfonder där det hänvisas till värdepappersfond i singular. Då torde även ordet ”berörda” bli överflödigt.
FONDBOLAGENS FÖRENING
Anna Larris Linn Källum
senior jurist jurist