Fondbolagens förening har beretts möjlighet att yttra sig över förslagen i rubricerad promemoria.
Dokument för nedladdning:
Remissvar avseende promemorian Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning (Dnr Fi2021/01011)
Föreningen har inga synpunkter i sak på de ändringar som föreslås men efterlyser förtydligande i det fortsatta lagstiftningsarbetet avseende syftet med ändringarna i socialförsäkringsbalken. Därtill efterlyser föreningen en analys av vilka åtgärder som kan omfattas av taxonomiförordningens tillämpningsområde.
Syftet med ändringarna i socialförsäkringsbalken
I promemorian föreslås en ändring i socialförsäkringsbalken som innebär att fondförvaltare ska lämna och åta sig att lämna information till Pensionsmyndigheten enligt taxonomiförordningen. Ändringen motsvarar den som nyligen föreslogs i prop. 2020/21:66 med anledning av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar i den bemärkelse att lämnade av information enligt de respektive EU-regelverken uppställs som förutsättning för fondförvaltare att få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten.
Syftet med ändringen i socialförsäkringsbalken formulerades inte tydligt i nämnda proposition men torde motsvara syftet med tidigare krav på hållbarhetsinformation (i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder), dvs. att underlätta för pensionssparare att göra hållbara fondval. Det anges i avsnittet om nu aktuella förslagens konsekvenser att syftet är att Pensionsmyndigheten ska kunna tillgängliggöra informationen till sparare på fondtorget på ett ändamålsenligt sätt och att det inte framstår som ett lämpligt alternativ att sådan information inte skulle komma sparare till del (s. 32 i förevarande promemoria). Denna tolkning förefaller också stämma överens med Pensionsmyndighetens egen tolkning då de i sitt remissvar avseende promemorian i samma lagstiftningsärende argumenterade för att även Sjunde AP-fonden borde omfattas av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Enligt Pensionsmyndighetens motivering skulle pensionsspararnas möjligheter att fatta medvetna beslut förbättras om hållbarhetsinformationen var reglerad och utformad på samma sätt för hela premiepensionens fondutbud (prop. 2020/21:66 s.50).
Det är mot den bakgrunden anmärkningsvärt att det trots ändring i både socialförsäkringsbalken och Pensionsmyndighetens fondavtal inte har skett någon ändring av den information som lämnas på fondtorget avseende fondernas hållbarhetsnivå. Pensionssparare kan alltså inte, utifrån den information som lämnas på fondtorget, avgöra hur en fond klassificerats enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar.
I förevarande promemoria anges tydligt att hållbarhetsinformationen bör tillgängliggöras på fondtorget (s.27). Fondbolagens förening är positiva till denna skrivning och anser att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet kan förtydligas ytterligare att den information som krävs av fondförvaltare enligt socialförsäkrings-balken också bör komma pensionssparare till del. Det gäller både EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar och EU:s taxonomiförordning. Det är enligt föreningens mening viktigt att hållbarhetsinformationen presenteras på samma sätt både för fonder på fondtorget och för fonder som säljs genom andra kanaler. Detta inte minst för att skapa jämförbarhet i hållbarhetsfrågor, vilket också är ett av syftena med harmoniseringen på EU-nivå.
Som tidigare påpekats anser föreningen att jämförbarheten på fondtorget för premiepensionen skulle gynnas av att även Sjunde AP-fonden omfattades av informationskraven i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. På samma sätt anser föreningen nu att Sjunde AP-fonden också bör lämna information enligt EU:s taxonomiförordning. Det skulle inte bara gynna jämförbarheten utan även påskynda anpassningen till EU:s taxonomi. En stor aktör som Sjunde AP-fonden kan spela en viktig roll i att uppmuntra portföljbolag att rapportera om hur deras verksamhet svarar mot taxonomin.
Tillämpningsområdet för EU:s taxonomiförordning
Tillämpningsområdet för taxonomiförordningen anges i artiklarna 1 och 4. Förordningen ska tillämpas på åtgärder som antas av medlemsstater eller unionen i vilka det fastställs krav på finansmarknadsaktörer eller emittenter med avseende på finansiella produkter eller företagsobligationer som tillhandahålls som miljömässigt hållbara (artikel 1.2 a). I promemorian konstateras att det i gällande svensk rätt inte finns några regler på finansmarknadsområdet som ställer krav på hållbarhet på det sätt som avses i EU:s gröna taxonomiförordning och att det saknas behov av lagstiftningsåtgärder (s. 21)
Enligt föreningens mening bör begreppet ”åtgärder” i artiklarna 1 och 4 kunna omfatta mer än enbart nationell reglering. T.ex. borde ett sådant fondavtal som fondförvaltare ska ingå med Pensionsmyndigheten omfattas, liksom krav som uppställs i en offentlig upphandling. Fondbolagens förening efterlyser i det fortsatta lagstiftningsarbetet en analys av huruvida krav relaterade till hållbarhet som uppställs för deltagande på fondtorget samt de kriterier som Pensionsmyndigheten använder för klassificering av fonder som ”hållbarhetsfonder” utgör sådana åtgärder som omfattas av EU:s taxonomiförordning.
Språklig synpunkt
Fondbolagens förening har noterat att begreppet ”fondföretag” används felaktigt på s. 20 i promemorian. Det som avses torde istället vara förvaltningsbolag, som i svensk rätt benämns fondbolag.
Fondbolagens förening
Anna Larris
Jurist