Remissvar avseende nya krav på att fondbolag, förvaltningsbolag och värdepappersinstitut ska beakta hållbarhetsfaktorer och integrera hållbarhetsrisker (FI dnr 21-29976)

Fondbolagens förening har inbjudits att lämna synpunkter på förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder respektive (FFFS 2017:2) om värdepappersrörelse. Förslagen innebär en anpassning till nya EU-regler om att beakta hållbarhetsfaktorer och integrera hållbarhetsrisker.

Dokument för nedladdning:
Remissvar hållbarhetsrisker FI dnr 21-29976

Vad gäller direktiv 2021/1270 så anges att syftet bl.a. är att klargöra att fondbolag ska beakta alla relevanta hållbarhetsrisker (se skäl 3). Det finns dock redan en skyldighet för fondbolag att bedöma och hantera alla risker som en fond är eller kan komma att bli exponerad mot. Denna skyldighet kommer till uttryck på ett flertal ställen i fondföreskriften (se t.ex. 8 kap.). De föreslagna ändringarna förefaller därför vara, i vart fall delvis, överflödiga. Vad föreningen erfar beaktas dessutom hållbarhetsrisker i fondverksamhet sedan många år tillbaka.

Föreningen kan konstatera att de ändringar som nu föreslås i fondföreskriften förefaller motsvara de ändringar som införs i och med direktiv 2021/1270. Tyvärr är direktivet dock så otydligt utformat att det inte i alla delar går att utläsa vilka krav som faktiskt ställs på fondbolagen. Detsamma gäller för ändringarna i fondföreskriften. Det är t.ex. svårt att förstå på vilket sätt hållbarhetsrisker är relevanta för skyldigheten i 7 kap. 1 § första stycket 6 att bevara relevanta uppgifter som avser fondverksamheten och den interna organisationen i minst fem år eller skyldigheten i 14 kap. 2 § andra stycket 6 för fondbolag att säkerställa att uppdragstagare när det gäller riskhantering samarbetar med Finansinspektionen. Det blir om möjligt än märkligare vad gäller skyldigheten att beakta huvudsakliga negativa konsekvenser i fråga om uppdragsavtal som avser riskhanteringen. Huvudsakliga negativa konsekvenser handlar, till skillnad från hållbarhetsrisker, inte om någon finansiell risk utan om huruvida fondbolaget, genom sina investeringar, beaktar negativa konsekvenser på dess omvärld vad gäller klimat, miljö och sociala faktorer. Hur ska t.ex. detta beaktas när fondbolaget försäkrar sig om att en uppdragstagare samarbetar med Finansinspektionen? Förtydligande av vilka krav som nu införs på fondbolagen hade varit önskvärt. Sådana förtydligande är dock troligtvis mycket svåra eller omöjliga att lämna då direktivets syfte främst är att klargöra att en medvetenhet om hållbarhetsrisker bör genomsyra verksamheten. Det kan ifrågasättas om det är lämpligt att i svensk rätt, i detaljerade föreskrifter, genomföra EU-lagstiftning som är ett generellt förtydligande och utformad på ett så otydligt sätt att det inte går att utläsa vilka krav som faktiskt ställs på fondbolagen.

Å andra sidan så kan ett direktivnära genomförande vara önskvärt då motsvarande ändringar genomförts i delegerade förordningar i annan sektorlagstiftning, inklusive avseende förvaltare av alternativa investeringsfonder. När det gäller hållbarhetsrisker och hållbarhetsfaktorer bör regleringen för fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder vara densamma. Den uppkomna situationen visar i vart fall på behovet av att verka för högre kvalité i utformningen av EU-lagstiftningen.

Även när det gäller direktiv 2021/1269 så förefaller ändringarna i värdepappersföreskriften motsvara nämnda direktiv. Föreningen konstaterar dock att både i direktivet och i föreskriften används ett nytt begrepp; hållbarhetsrelaterade mål. Begreppet definieras vare sig i direktivet eller i föreskriften. I avsaknad av ytterligare vägledning tolkar föreningen begreppet som synonymt med hållbarhetspreferenser i förordning 2021/1253.

                            

FONDBOLAGENS FÖRENING

 

Anna Larris

Jurist