En transparent fondstruktur för institutionella investerare
Klargörande av att utländsk källskatt får avräknas
Utgångspunkten för investeringar i en skattetransparent fond är att investeraren ska beskattas på motsvarande sätt som vid en direkt investering. De institutionella investerare som föreslås få investera i fonden är ofta befriade från eller föremål för reducerad utländsk källskatt. Den transparenta fondens medel kan, beroende på sin placeringsinriktning, komma att investeras i värdepapper som emitterats i ett flertal olika utländska stater. Det finns inga garantier för att källskatten sätts ned till noll i samtliga utländska stater för samtliga typer av institutionella investerare som får investera i fonden. För att investeringen skattemässigt ska vara jämförbar med en direktinvestering i motsvarande tillgångar måste investeraren därför få avräkna eventuell källskatt enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk källskatt. Föreningen har utgått från att detta följer redan av den föreslagna konstruktionen. Emellertid har frågor kring avräkning ställts av medlemmar. För att undvika rättsosäkerhet för fondbolagen och investerarna förordar föreningen att det i förarbetena tydliggörs att utländsk källskatt får avräknas.
Avräkningsmöjligheten bör motsvara den som gäller för skattetransparenta juridiska personer
För att få avräkna källskatt har det historiskt krävts identitet mellan den som källstaten anser att den beskattar (fonden eller investeraren) och den som begär avräkningen (investeraren). Rätten till avräkning av källskatt på värdepapper som ingår i en skattetransparent fond skulle därmed vara beroende av att inte bara Sverige utan även källstaten anser att fonden är transparent. Den föreslagna konstruktionen av skattetransparenta fonder är utformad på ett sätt så att USA med största sannolikhet kommer att anse att investeraren är direktägare av de underliggande tillgångarna. I den utsträckning amerikansk källskatt tas ut av investeraren i enlighet med skatteavtalet skulle den således få avräknas. Det är dock mer oklart hur andra källstater ser på saken, dvs. om de erkänner fonderna som skattetransparenta eller inte. Detta skulle behöva undersökas från fall till fall. En sådan undersökning är komplicerad och medför kostnader i en storleksordning som sannolikt endast de största fondbolagen kan bära. Kostnaderna för investerarna skulle också indirekt öka.
I 3 kap. 2 § avräkningslagen finns idag en bestämmelse om delägarbeskattade, dvs. skattetransparenta, juridiska personer som innebär att kravet på identitet slopats. Det innebär en avsevärd förenkling att inte behöva göra en omfattande utredning land för land, utan att i stället kunna förlita sig på svensk rätt. Samma argument som ligger bakom den bestämmelsen gör sig gällande beträffande de skattetransparenta fonderna. Det skulle öka rättssäkerheten och minska kostnaderna för fondbolagen och investerarna om bestämmelsen i avräkningslagen utvidgades till att även omfatta de skattetransparenta fonderna. Lagstiftningen skulle därmed också bli mer enhetlig. Förenklingen, och den ökade rättssäkerhet den för med sig, skulle vidare stärka de svenska skattetransparenta fondernas konkurrenskraft. Föreningen förordar därför ett tillägg i 3 kap. 2 § avräkningslagen att bestämmelsen, utöver innehav i en delägarbeskattad juridisk person som avses i 5 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), även ska avse innehav i en sådan fond som avses i 2 kap. 3 a § inkomstskattelagen.
FONDBOLAGENS FÖRENING
Helene Wall
chefsjurist
Ladda ner dokument: Komplettering av remissvar avseende delbetänkandet En starkare fondmarknad (SOU 2025:60)