Valet av fondtyp beror på vilken sorts verksamhet som ska bedrivas, vilka tillgångar som ska förvaltas och vilken typ av investerare fonden riktar sig till.
Värdepappersfonder (UCITS, Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities) är reglerade enligt ett EU-gemensamt regelverk som syftar till att skydda investerare. Denna fondtyp passar fondbolag som vill erbjuda en produkt med hög transparens och strikta krav på riskspridning och likviditet. Värdepappersfonder investerar huvudsakligen i noterade tillgångar och vänder sig till såväl professionella som icke-professionella investerare. En stor fördel med värdepappersfonder är att de enkelt kan marknadsföras i hela EU (och EES) genom så kallad "passportering", vilket gör dem attraktiva för fondbolag med internationella ambitioner.
Alternativa investeringsfonder (AIF:er) är reglerade enligt ett EU-gemensamt regelverk som bl.a. syftar till att stärka investerarskyddet och öka transparensen. Denna fondtyp passar förvaltare som vill ha större flexibilitet i fråga om investeringsstrategier, riskprofiler och tillgångsslag. AIF:er kan t.ex. investera i fastigheter, infrastruktur, kreditstrategier eller onoterade företag.
AIF:er vänder sig oftast till professionella investerare, men det finns även AIF:er som är öppna för icke-professionella investerare.
Vem får investera i vilken fondtyp?
Rättsliga fondstrukturer
Valet av fondstruktur är en viktig del vid etablering av fondverksamhet i Sverige, eftersom en värdepappersfond respektive en alternativ investeringsfond medför olika juridiska möjligheter.
Värdepappersfonder måste enligt svensk lag vara kontraktsrättsliga. Det innebär att fonden inte är en egen juridisk person, utan förvaltas av ett fondbolag som har tillstånd att bedriva fondverksamhet från Finansinspektionen. Detta gäller även för ETF:er (Exchange Traded Funds, börshandlad fond).
Alternativa investeringsfonder (AIF:er) har större strukturell flexibilitet. De kan vara bolagsrättsliga, t.ex. organiserade som aktiebolag eller kommanditbolag, men också kontraktsrättsliga. Denna flexibilitet utnyttjas av fondtyper så som private equity-fonder, fastighetsfonder och infrastrukturfonder.
Det finns flera olika typer av AIF:er. En specialfond är en svensk typ av AIF som kräver särskilt tillstånd enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) och som, till skillnad från andra AIF:er, får marknadsföras till icke-professionella investerare. Regleringen av specialfonder har likheter med regleringen av värdepappersfonder, men erbjuder större flexibilitet i fråga om placeringsinriktning, derivatanvändning och inlösenfrekvens. Vid sidan av specialfonder finns även särskilda EU-klassificeringar av AIF:er, såsom EuVECA och EuSEF, som regleras genom EU-förordningar och har egna krav på struktur och investeringsinriktning.
Läs mer om värdepappersfonder (UCITS) >>
Regelverket för värdepappersfonder >>
Regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder >>