Sverige har en välutvecklad fondmarknad med högt konsumentdelatagande. Sju av tio svenskar sparar i fonder och en stor del av spararna är självguidade och använder nätbaserade tjänster för sitt sparande. I Sverige finns ett högt konsumentskydd och regelverken på fondområdet utvecklas kontinuerligt i syfte att säkerställa en stark svensk fondmarknad.
Hållbarhetsaspekter och etiska exkluderingar har länge varit ett utbrett inslag i den svenska fondmarknaden. Både fondsparare och fondbolag är väl förtrogna med investeringar där hållbarhetsstrategier ingår som en naturlig del.
Tydlig och förutsägbar reglering
Den första samlade lagstiftningen om fondverksamhet i Sverige trädde i kraft 1975. Fondregelverken har utvecklats över tid och har vägletts av användbarhet och ett effektivt konsumentskydd. I dag regleras den svenska fondverksamheten av bland annat lagen (2004:46) om värdepappersfonder (LVF) och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF).
Regeringen har för närvarande tillsatt en utredning med uppdrag att utveckla den svenska lagstiftningen och säkerställa en effektiv, transparent fondmarknad med högt konsumentskydd. Regeringens ambition är att Sverige ska ligga i framkant när nya EU-regler tillkommer och sparlandskapet förändras, samt att möjliggöra nya fondtyper och större flexibilitet i förvaltningen och utformningen av fondverksamheten.
Konkurrenskraftiga skatteregler
Värdepappersfonder (UCITS) och specialfonder betalar ingen skatt på utdelningar och kapitalvinster i Sverige. Som en kompensation för den fördel det innebär jämfört med direkt ägande av aktier och andra värdepapper tas en liten schablonskatt ut på fondspararnas innehav av fonder, såväl svenska som utländska. Därutöver betalar svenska sparare skatt på kapitalvinst vid försäljning av fondandelarna. Många sparare har dock andelarna förvarade på ett investeringssparkonto, vilket innebär att de inte betalar skatt på kapitalvinsten när de säljer fondandelar.
Fonderna omfattas av de dubbelbeskattningsavtal som Sverige har med flertalet andra länder. Det innebär att fonden betalar halv kupongskatt på utdelningar och räntebetalningar i vissa länder. I flera länder inom EU är värdepappersfonder skattebefriade, och därför betalar de ingen kupongskatt.
För alternativa investeringsfonder (AIF:er) finns inga fondspecifika skatteregler. Hur fonder beskattas beror på vilken associationsform de har. I Sverige har flertalet AIF:er etablerats som aktiebolag. De beskattas således som aktiebolag generellt. Det innebär att vid investeringar i bl.a. onoterade aktier (s.k. näringsbetingade aktier) så utgår ingen skatt på fondnivå.
Mogen marknad och bred investerarbas
Den svenska fondmarknaden kännetecknas av en mångfald av fondförvaltare. Många förvaltare hanterar kapitalförvaltning, administration och delar av distributionen inom den egna organisationen. Banker och försäkringsbolag har ofta egen fondverksamhet men erbjuder vanligtvis även externa fonder.
I Sverige finns etablerade distributionskanaler, professionella tjänsteleverantörer och en stabil infrastruktur för administration, förvaring och rådgivning. Marknaden för externa tjänster är väl utbyggd, och flera utländska aktörer har etablerat sig här. De samlade förutsättningarna för att etablera fondverksamhet i Sverige är därför goda. Många av dessa aktörer är associerade medlemmar i Fondbolagens förening och bidrar därigenom till att upprätthålla en väl fungerande fondmarknad.
Det svenska fondsparandet är högt, delvis tack vare pensionssystemet (premie- och tjänstepensioner) och en utbredd sparandekultur.
Vill du veta mer eller få råd om hur man etablerar och kan driva verksamhet i Sverige - hör av dig till någon av våra associerade medlemmar.
Regelverket för värdepappersfonder >>
Regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder >>