Genom bearbetning av anonymiserad registerdata i en ny databas har professor Daniel Waldenström kunnat beskriva frågeställningar som inte tidigare gått att analysera. Särskilda undersökningar görs av fondägandet bland kvinnor och män, inom olika åldrar och i grupper med olika utbildningsbakgrund. Det finns flera intressanta mönster. En slutsats som görs är att fonder är en viktig sparform för många svenskar. Det gäller även bland individer med låga inkomster.
En uppgift för Fondbolagens förening är att öka kännedom och sprida kunskap om fondsparandet i Sverige. Föreningen har därför finansierat denna deskriptiva analys av fondsparandet i Sverige.
Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna vad gäller fondägandet i Sverige:
- Hälften av den vuxna befolkningen äger fonder antingen direkt eller via ISK.
- Nästan samtliga vuxna äger fonder i någon form (direkt, premiepension, avtalspension).
- Historiskt inträffade den stora spridningen av fondägandet under 1980- och 90-talen.
- Könsskillnaderna i fondägande är mycket små, både gällande andelen som äger fonder och storleken på fondinnehaven.
- Den enda tydliga könsskillnaden i fondägande är att mäns fondägande är förknippat med en högre risknivå, orsakat av en högre andel aktiefonder och en lägre andel räntefonder.
- Fondägande ser olika ut över livscykeln. Unga vuxna och ålderspensionärer äger fonder i mindre utsträckning än medelålders personer.
- Utbildning har ett starkt samband med fondägande. Högskoleutbildade personer äger fonder i dubbelt så stor utsträckning som personer med högst nioårig grundskola. Detta gäller både andelen ägare och storleken på fondinnehaven.
Högutbildade personer har i högre grad än lågutbildade placerat fonder i ISK, vilket har varit en skattemässigt relativt gynnsam sparform under 2010-talet. - Barns fondägande är relativt utspritt och i tonåren äger hälften av alla barn fonder. Fonder är den viktigaste sparformen för barn i alla åldrar.
- Föräldrars utbildningsbakgrund spelar roll för barns fondägande, men inte i lika hög utsträckning som för föräldrarnas egna fondägande. Fonder kan därmed innebära en faktor som utjämnar livschanser i den unga generationen.
Fondägandets struktur i Sverige: En empirisk undersökning